aknas. Ty en faderlig och huld mening kunna i visst spåra i den akademiska jurisdiktionen, varigenom alla, som studera, betraktas som n familj, och deras förseelser upptagas för att om möjligt) afgöras inom kretsen af vänner, nbörige och likar. Det är ett slags pärsdomtol. Men förhåller sig saken nu så — hvilket i uppriktigt anse för den vackraste och bästa örklaring, den någonsin kan erhålla — så måte den väl angå personerna, på samma sätt om hofrätt omfattar adeln såsom personer. Men den cirkelrunda landvidd, som bestämmes f en radius om de der milens längd, med uviversitetsstaden till medelpunkt, hvad anspråk rafva väl jordarterna, som bilda denna landvidd, på faderlig buldhet till den grad, att en felanle student, som med fötterna råkar stå utom lenna cirkel-areas periferi, faller under häradsvöfding och tolfmän, men om han har besinning og att begå sitt fel inom nämnde cirkel-area, njuter han glädjen af att inställas inför rector magnificus ensam, eller — derest hans fel tillhör egraviora — inför rector magnificus och sonsistorium gemensamt. Sak samma gäller om le akademiske lärarne och sjelfre professorerne. De hafva sin första instans i konsistorium: de slippa svara inför kämnerer, rådmän, borgmästare, nämdemän eller alla dessa illiterate, som det är en skam att se sitta, när man sjelf nödgas stå. Olycklige de lärde likväl, om de glömt att på sina landskapskartor utmärka och i minne: fåsta gränsen för deras lycka; det skulle då lätt kunna hända, att de fara öfver den bro eller förbi den torpstuga, der frihets-milen sluta, och ve dem derbortom, ifall de skulle hafva lust till någonting! Man torde förmodligen till försvar för territorial-privilegiet, eller den akademiska jurisdiktionens geografiska begränsning, anföra dess upphof. Vi förstå alltför väl detta historiska ursprung, i tider då brott nästan aldrig värderades efter sin egna halt, utan efter yttre biomständigheter, såsom om de skett på fredlysta orter, eller ej; inom furstars borg, eller icke; på kyrkomark eller ej, o. S. V., då äfven azyler gälde för någonting, och den gröfste brottsling kunde rädda sig undan lagen, eller åtminstone få andra domare öfver sig, allenast han hade så snabba fötter eiler en så rask häst, att Lan kunde hinna försätta sig till ett visst ställe, inrättadt för undantag afen eller annan natur. I ideen af Azyler se vi någonting högst menskligt och välgörande, i tidehvarf, då man aldrig kunde vara säker på att icke hvar som belst träffa en liten territorialtyrann, som under namn af furste eller riddare, hade sina egna nycker, under namn af lagar, dem han kunde vilja tilläv pa på hvilken som råkade ut för honom. Det var då alltid väl att äga ftillflyktsorter, helgade genom kyrkan, traditionen eller någon högre lag, än småtyrannens och dit man kunde begifva sig för att undgå hans angrepp. De akademiska frihetsmilen betyda till sin grund en dylik azyl. En studerande fritogs, så fort han felade inom sin azyls område, från allt annat angrepp, än den lärda myndighets, under hvars hägn han arbetade, och som säkert då behandlade honom mera rent och sant faderligt, än bvarje annan makt i landet. Men allt detta, som på sin tid varit högst förträffligt, saknar nu all mening. Ifrån ocHaparanda till Ystad, gäller samma lag, småtyranner gifvas ej (ålminstone icke i medeltidens stil), och azyler behöfvas icke. Den akademiska jurisdiktionen har i vår tid redan fått vidkännas det intrång, att konkursmål icke höra under henne; så att student eller akademisk lärare måste beqväma sig att stå inför kämnerseller rådstufvu-rätt, derest han råkar i konkurs-tillstånd. Skammen är således redan för dörren, det skall redan i många fall kunna bända, att student och hvarje annan civis måste visa sig och svara inför en olärd domstol. Hvad båtar då att esauvera hedern) i alla andra fall? Om en civis slåss eller super, så bibehålle: numera hans goda namn icke bättre derigenem, att han manas upp för ett konsistorium än om han advocerar annorstädes. Det gifve: fördenskull, efter vår tanka, intet skäl föl bibehållendet hvarken af terriiorial eller personal-privilegiet. (Forts. följer). -————— — ——-—— 8— ——--.ECQ —— Ö-o ee ————ÄÅ — ——-——-.-——— AV Norrska posten meddelar, att den 26 vai stor middag och den 27 allmän afskedsupp I vaktning hos H. M. Konungen. KL. halt 35 e -. . LL HM —i TA