sant att inhemta Nationals tanka; men detta,
biad har ännu ingenting yttrat derom, utan
nöjt sig med att aftrycka Messagers berättel-
ser. Terps omtalar, att polisprefekten om Sön-
dagsmorgonen fått en anonym varning, hvarvid
han väl icke fästat serdeles vigt, men dock ej
lemnat den helt och hållet ur sigte, och att
detta varit orsaken, hvarföre anfallet på polis-
prefekturen misslyckades. Insurgenternas för-
sta samlingsplats skall hafva varit vid barrieren
Saint Jaques. Anläggningen tyckes hafva varit
länge förberedd, och tiden med mycken klok-
het vald: den ministeriella krisen, garnisonsom-
bytet och en söndagseftermiddag, då en mängd
personer lemnat staden eller äro ute i säll-
skaper.
Journal des Debats instämmer i denna åsigt,
tilläggande, att komplotten blifvit utförd med
en förvägenhet och kraft, som icke utmärkt
någon föregående al samma slag, samt omtalar,
att en trupp al de upproriske sårat Öfverste
Pelion, krigsministerns adjutant, och bortfört
honom fången, hvart, uppgifves ej. För öfrigt
strider hladet med Messager, som säger, att
det hela var något mera än en blott gchauffou-
ree, det vore en attentat, som i sig innebar
hela vigten af en revolutionär uppresning.
Cour. Francais kallar händelsen en sorglig
och bedröflig parodi på en äldre tid, men fö-
rebrår regeringsbladen, att de så lättsinnigt
derför anklaga republikanarne. När man talar
i regeringens namn, bör man ej öfverila sig med
beskyllningar. Qväf i dag uppresningen, lemna
i morgon rättvisan fritt lopp, och åtjuryn om-
sorgen att undersöka, qvalificera och bes.raffa
komplotten., Temps kallar tilldragelsen en sorg-
lig lära för dem, som under de tvenne sista
månaderna skapat och bibehållit det interimi-
stiska tillståndet samt derigenom belastat sig
med en ofantlig ansvarighet.
Constitutionel uppräknar flere officerare, som
blifvit sårade.
Konungen lärer, vid uppresningens utbrott,
varit på Neuilly. En kurir afgick till honom
med underrättelsen derom, hvarefter han i stör-
sta hast skyndade till staden, och den nya mi-
nisterens organisering beslöts. Tvenne rege-
menter, som först beordrats till Tuilerierna,
mönstrades af honom vid fackelsken, hvarefter
de skickades emot de upproriske.
Den nya ministeren uppträdde redan d. 43ibåda
kamrarne, alla medlemmarne i civila kläder, och
Marskalk Soult höll på båda ställena ett tal, hvari
han sade, att kabinettets princip, af kronan gil-
lad, skulle bli: ett samdrägtigt och ansvarigt
råds obehindrade verksamhet, fred, hvilande på
nationalvärdighet, ordning, garanterad af lagar-
ne, verksamt skydd för alla de intressen, som
tillsammans utgöra landets välfärd och i sina
förhållanden till Kammaren, frimodighet och
fasthet, en borgen för sinnenas försoning. Han
sjelf hyste alftid de tänkesätt, som böra ut-
märka en soldat från kejsaredömet, hvilken vet,
att Frankrike vill ha fred, men en ädel och
ärofull fred.
Herr Calmon, som förde ordet i Deputerade-
Kammaren, hade redan före talets upplösning,
föreslagit kammorn att begifva sig till konungen,
för att betyga honom sin smärta och ovilja öf-
ver den dagen förut i hufvudstaden utbrustna
komplotten. Från alla sidor svarades: ja! ja!
Fn röst från centern ropade: Lefve konungen!
men hvari ingen mer instämde. Marskalken
höll nu sitt tal, och sedan det var slutadt, lät
Hr C. votering företagas, om presidentvalet
skulle ske dagen derpå, hvilken fråga bejaka-
des. (Enligt Preussiska Statstidningen skall va-
let hafva utfallit på Herr BSauzet.) Kammaren
uppsteg nu i massa, för att begifva sig will ko-
nungen. Endast Herrar Lafitte, Dupont de
FEure, Garnier Pages, och 42 till 45 andra
medlemmar al yttersta venstra sidan gingo ic-
ke med, utan qvarstannade ännu omkring en
fjerdedels timma på sina platser, ehuru sessio-
nen var slutad. Aiven af den moderata ven-
sira sidan lärer en stor del, i stället att tåga
till Tuilerierna, hafva ingått i Kammarens kon-
ferensrum. I Pärs-kammaren. der samma för-
slag gjordes af Herr Pasquier, skyndade hela
Kammaren till slotiet, med undantag af tvenne
: ledamöter, Herrarne Dreus Brez och Du-
bouchage.
TYSKLAND.
Magistraten och representanterne i Stade haf-
va inoåÅtt till Körhondeförceamlingan i Fran