AA 2 vv Un vaIA AA MER MAP VIAVA SA 3 vp AMMA Må
komme att tillhöra samma sida, så skulle icke
vidare någon tvetydighet äga rum angående
kaiorarnes majoritet eller någon svårighet åter-
stå att finna en passande minister. Ett bevis
för detta påstående är den enthusiasm och den
allmänna tUllgifvenhet, som ännu ägde rum för
denne konung det första året efter Julirevolu-
tionen, eller den tiden då han ännu visade sig
med sin gråa hatt och paraply. Mon — en
följd af ett sådant systems antagande vore kan-
hända, att det egentliga allenastyrandet, d. v. s.
regentens personliga vilja och godtycke, då ic-
ke mera fick gälla i första rummet; och redan
detta utgör en tillräcklig förklaringsgrund, hvar-
före alla kabinetter och hof i verlden frukta en
verklig aconstitutionalismus), såsom det Tyska
bladet kallar det, och uppställa den i motsats
till provincialständer och ståndrepresentationer,
med hvilka makten genom hofvets och embets-
männens inflytelse kan komma något när hvart
den vill. Häruti ligger också orsaken, hvarföre
man i Portugal och Spanien hellre ger landet
till spilio åt inbördes split och oenichet, än att
tillåta nationen få behålla en på verklig rätts-
grund uppförd konstitution.
Vill man likväl göra sig ett ännu klarare be-
grepp om den verkliga betydelsen af den be-
kanta jargonen hos adagfrågare, och andra det
monarkiska devuemangets kämpar, att folken
må mycket bättre under en rent monarkisk
än under en representatif styrelse, så fås det
bästa svaret på denna fråga, om man blott fä-
ster sin uppmärksamhet vid den rörelse uti i-
deerna, som föregår hos mängden af de upply-
stare bland alla nationer i vår verldsdel. Om
nemligen denna sats skulle vara grundad, huru
kommer det då till, att alla de samhällen, som
njuta den lyckan att lefva under den afaderliga
styrelsen, af en endas vilja, ständigt sträfva att
derifrån bereda vägen till ett konstitutionelt re-
geringssätt, under det man icke finner att nå-
got folk, som redan erhållit äfven en aldrig så
liten grad af den politiska friheten, önskar kom-
ma tillaka till enväldet? Exemplen härpå fin-
nas öfverallt. Oaktadt allt det skenbara missnö-
je som emellanåt spörjes i England eller Frank-
rike med der rådande styrelsegrunder, har man
dock ännu aldrig hört någon Engelsman eller
Fransman, som skulle vilja utbyta den statsform,
hvarunder de lefva, emot den så mycket pri-
sade Preussiska styrelsen, än mindre mot den
Ryska. Aldrig höras Norrmännen yttra den
önskan att i sitt land få den Svenska regerings-
formen och ståndsrepresentationen införde, då
deremot tusentals Svenskar skulle vara färdiga
att antaga det hufvudsakliga af den Norska
statsförfattningen; och likaså Danskarne, med
sin mycket omtalta frisinnade monark, tyckas
likväl allvarligt fundera på, att innan kort er-
hålia en verklig konstitution. Och vidare: hu-
ru ofta talas icke om vådan af det republikan-
ska regeringssättet efter Förenta Staternas mön-
ster, såsom omöjligt att bestå i längden; huru
beständigt utbasunas icke monarkiens företräde
såsom absolut nödvändigt i Europa (hvilket är
en serskild fråga, hvari vi nu ej vilja inlåta
oss.) Hvadan härleder det sig då, att de repu-
blikanska idcterna ändock nu för tiden så lätt
aita rot uli sinnena, om man än icke anser
dem genast tillämpliga för de Europeiska seder-
na; men att man deremot 1 Amerika, der lik-
väl en fullkomlig frihet att uttrycka alla opini-
oner finnes, icke kan uppleta exempel på en
enda skriftställare, som hemödar sig att der ar-
be!a för den monarkiska principens införande?
Någon betydelse måste ändock ligga i alla des-
sa faktiska förhållanden; och denna betydelse är
i korthet, att folken finna sig väl under fria
samhällsförfattningar; att de gerna mottaga så-
dana och jemväl bibehålla dem, der de icke
hindras derifrån genom motståndet af de få,
som lefva och froda sig af godtycket, och att
de skenbara splittringarna i fria stater är ett
ganska obetydligt ondt, i jemförelse med tvån-
get att tigande uthärda förtrycket under fåväl-
dets eller absolutismens spira.
Bidrag till polisens statistik.
Siffror äro, som man vet, ofta ganska nyttiga,
för att bedöma förhållanden äfven inom sam-
hällets moraliska område. Härpå har man åt-
minstone ett bevis uti den stora vigt, som
blifvit lagd på Hr Justitie-statsministerns brott-.
TE 8 at a TY. Lo oo fe oo ala Aanan ak oo oo