stets sakta Häfvande och rörligheten i ansigtsmusklerna, allt förråder nu den af naturen danade skådespelerskan, som här nästan gör våld på sig, för att icke gifva fritt lopp åt de känslor,. den passion, som stycket inspirerat henne. — Hennes röst synes ock på det sista halfva året hafva. vunnit betydligt i volym och styrka, hvilket hon i går serdeles ådagalade i det första numret, en aria ur Anna Bolena af Donizetti, hvars effekt skulle varit ännu bättre, om hon ej varit mindre fullkomglit ackompanjerad af orchestern; men i synnerhet i det sista stycket, Agathas bekanta aria i andra akten af Friskytten, hvilket uppfördes med fullt sceneri, och i hvilket man aldrig kan höra henne för ofta. Dessutom gaf hon ett nummer af Haydns mästerligt målande arbete: Arstiderna. Instrumental-numrorna utgjordes af en konsert af Beriot, i hvilken Hr DAubert, i vårt tycke, ännu mera än någon gång tillförene, öfvertygade publiken, att han redan är en verklig konstnär. Mjukhet, renhet och en sångharhet i instrumentet, som blott verkligt musikaliska naturer äro i stånd att gifva detsamma, samt delikatess och säkerhet i exsekutionen, äro egenskaper, genom hvilka han redan står i främsta rummet bland Svenska konstnärer, äfven utan tillbjelp af de pizziccati, dubbeltoner och andra konststycken, hvarmed han i går visade sin färdighet i den nu moderna stilen; men framför allt ger den lätthet, hvarmed han handterar sin stråke, utan all synbar ansträngning, hopp att han innan kort skall komma att blifva en notabilitet i sitt fach, äfven utom vårt land. — Hr Köbel spelade ett nummer på klarinett och visade, att han med delikatess och artistisk förmåga bebandlar sitt instrument, genom ett mjukt och behaghgt piano i förra afdelningen. — Vi hade så när glömt, att Hr Belletti uppförde en duett med MI Lind ur Elisa e Claudio. Vi hafve redan förut en gång yttrat vårt omdöme, att Hr Bellettis basröst icke är i vår smak; den påminner nog mycket om Hr Ronnigers. Hans method är visserligen Italiensk, men står dock på ett ansenligt afstånd från Lablaches och är af den sorten, som man i Italien ganska ofta under bar himmel får köra, afvexlande med musiken af Roms och Neapels Pifferari. Tvänne ypperliga ouvertyrer, Beethovens till Egmont, med sina klara s:rida strömmar af toner, och Cherubinis till Lodoiska, bidrogo att fullända det behagliga musikaliska intrycket af denna afton. — Vi kunne icke sluta denna redogörelse, utan att efterkomma en af många yttrad önskan, att gifva en kompliment åt Teaterns sånglärare, Hr Berg, för de lyckliga resultater, hans bemödanden och skicklighet visat uti de båda unga sångerskornas M:lle Linds och Fru Geihaars talanger. Det är utom tvifvel, att flera sådana anlag äfven förr funnits; men det är till en god del lärarens förtjenst att förstå utveckla dem så som här skett, under aktgifvande på bådas serskilda individualitet. Det vore önskligt, att Hr Berg nu icke bortgår ifrån oss, då ett tillfälle lärer yppats för honom till ett fördelaktigt engagement i Köpenhamn, i Riddaren Sibonis ställe. — —t — . — oo Fill Aavanliga föratags I vårt land må med