MUSIK.
Mamsell Jenny Linds konsert på Kongl. Te-
atern i går afton var en af de intressantaste
som på länge passerat, och ett nytt bevis på, i
huru bög grad denna unga skådespelerska för-
värfvat sig publikens ynnest. Redan i Onsdags
afton voro alla biljetter, med undantag af nå-
gra platser på femte raden och stående parterr,
utsålda, och det bifall, de applådissementer,
hvarmed konsertgifverskan emottogs och beled-
sagades både vid sitt inträde och efter hvarje
af sina nummer, samt slutligen då hon framropa-
des, var nästan ett fortfarande rus af enthusi-
asm. Det behöfves i sanning hela den modesti
och kärlek till sin konst, som M:ll Lind äger,
för att icke blifva bortskämd af sådant.
Den som först ser denna adertonåriga konst-
när inträda på scenen, skulle knappt anse den
makt hon redan utöfvar öfver sin publik möj-
lig; hon liknar då snarare en blyg landtflicka,
än en ung aktris som redan öfver ett år varit
i en alltmer stigande ynnest. Hennes uppsyn,
då hon står och väntar med sina noter i han-
den, har någonting så utomordentligt modest
och enkelt, att man ej skulle ana, att så myc-
ken själfullhet bor derinom. Men nu börjar
hon sjunga; hennes öga lifvas småningom, och
ehuru blott i konserten, utan att göra en enda
gest, ser man likväl huru hon snart glömt allt
omkring sig för det ämne, hvarom hon sjunger
den strålande blicken, uttrycket i rösten, brö-