Sultan. Detta är, såsom man finner, Mehemed Alis gamla språk; han hycklar den största undergifvenhet i ord för Sultan; men då det kommer till handling, gör han jemnt upp hvad han finner för godt och ingenting annat. I Syrien lärer Ibrahim Pascha hafva fullt upp att göra med qväfvande af de insurrektioner, hans barbariska framfart i denna provins alltjemnt framkallar. Nu hade han, för att blidka de notabla i Syrien, så att han måtte hafva fria händer i fall krig skulle utbrista med Turkiet, stämt dem sig till mötes i Damaskus och gifvit dem den högtidliga försäkran, alt konskriptionen i Syrien från och med den dagen skulle upphöra. Äfvenledes hade han sökt vinna dem genom skänker. — ———— nn