lappat SJClitd VORE. .
FOSONESOE SNOOK TES
En vigtig reformfråga, bedömd af författaren
till brochyren: Om press, reform och
ministerstyrelse.
Uti den vil ett föregående tillfälle i kort-
het anmälda brochyren om press, reformer och
ministerstyrel!se, förekommer äfven i frågan om
åtskiljandet af Regeringens nuvarande dubbla
befattning med den egentliga verkställande mak-
ter och afdömandet af besvärsmål, ett räson-
nemang, hvilket synes förtjent af en serskild
uppmärksamhet, och hvaraf vi här meddela ett
utdrag. Författaren har, såsom man ser, haft
till syftemål, att åstadkomma en förbättring i
det närvarande, med så liten rubbning af grund-
lagsparagraferna som möjligt. Om än den me-
delväg han härutinnan valt, efter hvad vi tro,
icke skulle fullt uppfylla ändamålet, emedan
det alltid är oegentligt, att domarebestyr ligga
1 amovible personers händer, så har han imed-
lertid på ett högst förtjentfullt sätt utrdt detta
likasom flera i samma brochyr afbandlade äm-
nen, och i synnerhet bidragit till fullkomligt
undanrödjande af den farhågan, att ett afskil-
jande af besvärsmålen från de egentliga rege-
rivgshestyren skulle innefatta någon inskränk-
ning i den konstitutione!la konurgamakten. Det
ifregavarande stycket lyder som följer:
cFordom låg kela öfverdomaremagten hos Ko-
nungen; och Radet var blott deladt i två di-
visioner: en för justitie-, en för civil-ärender
Det var en tillfällighet, ait, vid ärendernas del-
niag, deras märgd och beqvämligheten kastade
an pi civila sidan vissa mål, som voro lika väl
af rättegangs-nalur, som någonsin de, hvilka
komm9o på justitie-sidan. Då sedermera justi-
tix-afdelningen af Rådet (eller den s. k. Justi-
tix-revisionen) förvandlades till en särskild
aHögsta Domstoi, kom den artificiella och i
ingenting annat än en tillfällighet grundade
skilnaden att qGvarstå och vissa verkliga dom-
stolsmål att stadrna hos Konseljen, ehuru me-
ningen var att förvandla denna till blott ad-
ministration, blott styrelse. Något hvar torde
nu mera vara ense, att detta förhållande är
alldeles oformiigt, och att det måste ändras;
ati Konungen personligen skall besitta tid och
juridiska studier nog, för att slita en stor
mängd beniga rättslrågor, är så orimligt, att
näppeligen någon på allvar begär det. Afgö-
randet mås:e sålades bero af hans bisittare och
föredraganden. Och när så är, hvarföre då gm-
visas att bibebålia daallenax-principen i tviste-
mål? hvarföre icko lita bisittarne ensamma af-
döma dem? Fictionen, att Konungen dömer,
an lika väl bibehållas här, som den är bibe-.
håilen i flögsta Domstolen; och de två röster-
ne må finnas qvar, likasom der, om man så.
behagar. Förmodligen komme de lika litet att.
begagnas på det ena stället, som pi det andra;
och ärender, deri H. M:s personliga ingripande
fordrades, kunde alltid blifva honom föredrag-
na, likasom s. k. wajustitie-föredragningar, af
mål, som anmälas från Högsta Domstolen, nu
äga rum. Alt Statsrådet småningom toge ett
mera juridiskt skaplynne, och att till ledamö-
ter deri troligen komme att mera uppsökas
personer med dertill passande bildning och
vana, vore visst icke någon olycka och hin-
lrade icke råderna att vara lika dugliga i sitt
rådgifvare-kall. Särskilda föredragande i abe-
redningsmålen; miste naturligtvis tillsättas; ty
Statssekreterarne hafva helt annat att göra, och
de nya föredraganderne borde vwara lagfarne
män och tillika inamovible.
Att Statcrådarna harde för dana. akt