morgon återkomma till den intressanta deb:
som härvid föreföll.
Änau är ingen defiaitiv minister organiser
och alla de derom gängse ryktena hafva h
tills visat sig endast vara rykten. Till de se
naste och kanske trvvärdigasste hörer, att m
ärnade bjelpa sig så godt man kunde med d
nuvarando provisoriska kabinettet, söka få bu:
gelten beviljad och straxt derpå upplösa Kan
maren. Sådant torde imedlerlid vara lätta
sagdt än gjurdt. Kammarens tålamod lär
nemligen alideles icke vilja gå så långt.
snart den Mauginska interpellationen var sl
tad, ajournerades Kammaren på obestämd tic
men samr straxt derefter tili d. 2
April i sina byråer, för att öfverlägga om bud
geten. Flere ledamöter hafva imedlertid för
klarat, att de icke skulle deltaga i någon råd
plägniog, si länge insen definitif minister vor
bildad. D-ssutom har fr Maugin tillkännagit.
vit, att om sådant icke skett inom 4 dagar
ärnade fun föreslå en adress till Kronan, öfva
hvilken freiga nästan hela venstra sidan börjat
öfverlägga i Kammarens första byrå. Vid po-
stens afgång var denna rådplägning ännu icke
slutad.
Ar Passy gaf d. 235 sin första soirge som
Kammarens president. Man anmärkte, att hela
den koalition, som störtat den Moleska mini-
steren, dervid var närvarande och att isynner-
het ingen fattades af venstra centern, hvaraf
man slutar, att en fullkomlig försoning ägt rum
emellan presidenten och de ledamöter, emot
hvilkas åsigt han blef vald. Deremot har bof-
partiet sökt draga Hr Dupin till sig. Han har
bjudits till den kongl. tatffeln och man har ve-
lat öfvertala honom, att organisera en minister,
tillsammans med högra centern. Han har lik-
väl varit obeveklig och skall hafva svarat: så
långt går ej min ob2stöndighet.,
Emot den beryktade Emil Girardin har en
rättegång biifvit börjad vid handelsdomstolen,
af aktieägarne i den af honom redigerade tid-
ningen La Presse.
Kasserandet af den famöse Emil Girardins
val till iedamot i deputeradekammaren har
naturligtvis lemnat ett rikt ämne till kommen-
tarier åt Pariserpressen och de utländska bla-
dens korrespondenter i nämnde hufvudstad. Vi
meddela bär nedanföre några yttranden från )
båda hållen. I Journal du Commerce heter)
det:
Detta votum måste göra ett djupt och säll-)
samt intryck 1 Paris och hela Frankrike; vil
kunna icke afhilla oss ifrån, att dervid a
på en handgriplig moral, ne.nligen att af de
tvenne personer, hvilka i synnerhet fått i upp-
drag, att förfalska och vanära valen, den ene
(Edmord Blanc) fått sin dom af valmännen och
den andre af kammaren. Detta ära, säger
Courrier, det hårdaste slag, som hittills träffat
roinisteren af den 15 April. Också har detta
votum väckt stort uppseende; det är politiskt!
till sitt resultat, också icke till sin förm.a
I en korrespondonsartikel från Paris, rörande
samma ämne, heter det: Det votum, hvari-4
senom kammaren utesluter Emil Girardin ur
sin krets, är det första af mera betydenhet, k
varigenom hon visar uven hos henne herrskande tU
motståndsanda emot det system, hvars skydd-
ing denne man var. Också kan ingen ett ända 2
sgonblick tvitla om den verkliga beskaffenheten si
f detta votum; det är en parlamentarisk stats-
;
a
j
LÖ
1
upp, genom hvilken kammaren anpnullerar va-
: af en af de föraktligaste personer i Frank- le
.e, eit val, som blifvit möjligt genom hof- :
wunst och ministerielt inflytande, och som blif-t
nt annulleradt under en förevändning, genom
rädda skenet af konsti- 5
vilken kammaren vi
utionalitet. Jag kan icke egentligen gilla kam- ij
narens beslut, men jag har ieke heller mod
tt klandra det. och är a den tankan, att an-
varet derför, i hvad fall som helst, till största:
elen faller på regeringen, som derigenom, att fä
on så hårdnackadt understödde Girardins val, i hy
atte kammaren i nödvändighet, att antingen
enom denpra menniskas närvaro se sig ännulst
pera nedsatt i budet; ögon, eller också utstötaloa
osom, 1 kraft Af en iskräktad autoritet. Omlst
egeringen, i trots; af denna kammarens kraft-!d
illa demonstration, furtfar at beskydda Gi-ler
ardin och att låta konom handla och skrifvata
sitt namn, så måste man tillstå, att hennes lä
nvishet och mod, att sätta sig öfver alla kon-j m
derationer, öfverstiger alla tillåtna gränser. Den l fö
rdne deputeradens från Bourganeuf ställning til