-— hdd halva väntat nagol annat, än iörslager utal denna art, när nan paminner sis, alt, redan för w2:r än 40 år, samme Lonseljledamot var snart sayltt den ilfrigaste alt förleda sin Konuus. all aupetalla högsta aklagaremakten fordra fönoerre C H. Anckarsvärds hufvud dernde Friherre uti de mest lindrisa ordul yttra, att det sält, hvarpå indelDNUlssy för tiden handhafdes, för land Och I y lundslörder! fligt. Att Hr Grefve C. AA. Eowenbielm nu vill uppfostra Svenska föruu ieritgt. Men hvad som i sanning förvå. or nar, i. all Hr Greifve OC. A. Löwenhielm så länge junnet blilva bibehallen inom en Svensk kunsiiutionel kuvnaselj; och detta bevisar mera elst prygling, är således ingenting än nesvl vunat, huru ciangsamt mognande, Sveusua fulkets usigter varit uti detta fall. Om det som långsamt mognar, är likväl i och med detsamma erkändt, alt det mognar; och den sviumr skritver dessa rader, tvekar ej ett nda Öögvnblick att lata förstå sin öfvertygelse om utslaget, i fall Svenska folket med ledning al 197 HKRegeringslormen ägde twillfälle, att yttra siy völver sitt förtroenue, öfver sin tillfredsstilelse uch belatenhet med Grefve C. A. Löweihielms utölning af sitt radgifvarekall. Huru Svenska Folkets ombud en gång i detta hänseende kommer att handla, derom förespår insändaren ingenting, med de former under hvilka Svenska folket för närvarande representeras. Der är ingen omöjlighet, att författaren till denna uppsats äger en sjelfskrifven representationsrätt, om han också under närvarande förhållanden försmår att begagna den; och han vagar om Svea Rikes Ridderskap och Adel hysa den tanken, att med undantag naturligtvis af Hr Grelve C. A. Löwenhielm, hvarenda en af dess medlemmar icke sku.ie tveka vid valet emellan förlusten af sin Riksdagsmannarätt och åliggandet att blifva en slafpiskare inom sin socken. Hr Grefve Löwenhielms förslag, all göra alla krögare till vice länsmän (stu. B7) är 1 sanning ganska naift, men fordrar, för konseqvensens skull och till utveckling af idecen, att konseljens ledamöter, vid vissa tillfällen, af till exempel föregifna majestätsbrott, såsom domare kunde intaga plats i Hofrätterne; jag förmodar duck, att detta icke inträffar förr, än på samma gång, som krögarne blifva förordnade ull länsmän, då värds;relsen i sadant fall imöjligen kunde komne att hänskjutas till Hrr Landshöldingar, Burzmästare, eller deras vederiikar inom stä-. derne. ; I 7 J:g frånträder uti ingen mån, att det för Sve.cia folket är ärekränkande, att Hr Grefve Löwoenalelms pryglings-system kunnat utgå från såsom ännu varande en konseljens leoch så upprördt mitt sinne känt sig vid oenvumläsningen af Ar Grefve Löwenhielms förslag, hvars rmöjliga bättre deiar jag lemnar. åt andra alt uppleta och redogöra, sa har jag duck ieke kunnat neka mig ett löje, vid en förnyad ungdumsbekantskap med det orediga, och se inkonseqventa uti Hr Grefvens fruiosiällningssätl; ty den som ej förargas måsie le. da Hr Grefven (sid. 5) yttrar cvill man nuv veta hvilka straff, som egentligen må anses skadiiga, såsom vanärande, tör man rådfråga allräinna omdömet, hvilket åter omvextlar med tiuciverfren och går i bredd med folkens sti ill folk har då Hr Greive då han tror sig halvö tll svar, att ena högst betydlig del af Svenallmärhelen icke skiulle anse såsom vante, all genom och inför en sockenstyrelse biilsa pryglad eller uu mörkt fängelse insatt vid valtes och bröd. Huru förlk:er man väl detta med yttrandet (sid. ä7): cI våra tider äro jbegreppen sö Ombytta, att man snarare är derätiigad alt fråga, huruvida militären, som alitid bör ledas af ambition, kan och bör underkastas en så beskaifud afstraffning, som prygelstraffet utgör. Deu Svenske bonddrängen och den Svenske arbetskarlen, som i sitt anletes svett förnämligast inedverka till sammanbringaudet af de oerhörda kostnaderna för miliärens underhåll, skola saledes till följe af Hr Grefve Löwenhielns förslag, i ambitionsväg blitva sänkte så djupt under militären, att der denne Ull bibehållandet af sin ambilion ej må kunna lida kroppsstraff, skall deremot bondens son och arbetskarlen oupphörligt pryglas, intilldess han får den äran att uppträda såsom ee Ph man . er at Då