AV IME VA BOM a hä
öfverila sig med infallet i Afghanistan, då de rät
väl känna den fara, som derigenom uppkommer:
från de inhemske indiske furstarnes sida, äfven
som från Nepals och Birmas, och derföre hafvs
Engelsmännen sjelfyve ledt och påskyndat utbrotte
från Mehemed Alis sida, för att flytta krigsskåde
platsen till en för dem mindre farlig terräng. Mar
komme noga ihåg, att anstalterne till Herats be-
lägring gå så långt tillbaka, som i Augusti 13536
och att den fara, som hotade det engelska Ostindier
genom Herats fall, redan om våren 4837 icke längre
kunde vara för Engelsmännen någon hemlighet. De
bade alltså tillräcklig tid att manövrera på den
europeiska sidan. Sultan kunde de aldrig säkrare
vinna, än om de arbetade på den hatade och fruk-
tade Mehemed Alis fall. Sålunda föreslogo de Turkiet
den bekanta handelstraktaten, hvars vigtigaste, el:
ler fastmera, enda vigtiga punkt är afskaffandet
af monopoliesystemet äfven i Egypten. Denna trak-
tat kunde Mehemed Ali aldrig underkasta sig, u-
tan att underteckna sitt eget förderf, och sålunda
tvang man honom i förtid till ett krig, som gifver
Engelsmännen, såsom Turkiets bundsförvandter
och deltagare i handelstraktaten, rättighet, eller
åtminstone en förevändning att taga parti emot
Mehemed Ali; ty man måste icke förgäta, att den-
ne i många hänseenden blifvit Engelsmännen be-
svärlig och till hinder. Indien hotas så mycket
från Persien, att man snart icke längre kan taga
den långa omvägen om Kap, för att transportera
truppar till Indien, utan mäste välja den närmare
vägen öfver Egypten; men detta skall Mehemed
Ali, om han blir sjelfständig, aldrig tåla, och så-
lunda är han en stötesten i vägen för Engelsmännen,
hvilken de måste undanrödja. Dertill hafva de ock-
så, genom intagandet och besättandet af Aden, all-
deles oförtäckt banat sig vägen, och denna stads in-
-räktande har väl också gifvit Mehemed Ali anled-
uing, att ofrödröjligen bryta löst, emedan hvarje dröjs-
mål måste försämra hans belägenhet. Lyckas det ho-
att besegra Turkiska armeen, att ifrån Arabien
eröfra Bagdad, och sålunda försäkra sig om Eu-
fratfloden, så torde ställningen bli kinkig nog för
Engelsmännen. Då kunna deras bemödanden att
sätta en thronpretendent emot den nuvarande Scha-
ken i Persien väl tillintetgöras, och besättandet af
Kharak i Persiska Viken blir så godt som utan
nytta. Deraf kan äfven det på sednare tiden ofta
omtalta ryktet förklaras, att Schaken i Persien in-
gått förbund med Mehemed Ali emot Turkiet: cha-
ken - skulle derigenom kunna visa tillbaka Engels-
männen och den kronpretendent, som, understödd
af dem, kunde hota från Mesopotamien och Per-
siska viken, och med Mehemed Alis tillhjelp samt
de mot Porten fientligt sinnade Kurderne, sätta
Englands bundsförvandt Sultan i en ganska svår
ställning. Derigenom vore äfven för Ryssland den
fördel vunnen, att man icke mera kunde beskylla
denna makt, att den äggade Persien till Herats be-
lägring, då deremot å andra sidan England likväl
tillräckligt hölles varmt genom de förenade Afgha-
niske fustarne, och genom sakernas hotande ställ-
ning i Nepal, Birma och det inre Indien sattes i
den värsta förlägenhet.
På detta sätt sammanhänger, från Irawaddy, än-
da till Medelhafvet den ena politiska rörelsen med
den andra. Under en längre tid var den Indo-
Persiska frågan mycket skild från den Turkiska,
men derigenom att Mehemed Ali bryter löst, hvil-
ket väl knappast mera kan betviflas, träda de på
n gång i förbindelse, och bringa omsider den
långsamt mognade krisen till utbrott.
TYSKLAND.
— Den Tyska Censuren. Till hvilken yt-
teriighet af småaktig skuggrädsla denna stigit,
äfven i Tysklands s. k. konstitutionella staier,
kan inhemtas deraf, att i Sachsen bestraffas o-
betydliga formfel med flera veckors fängelse,
att redan censurerade böcker, färdigtryckta, un-
derkastas en ny censur af Ölfvereensur-kollegi-
um och att böcker, utomlands tryckta på näå-
gon Sachsisk bokhandlares förlag, ehuru de i
den främmande förbundstaten undergått behörig
censur, icke destomindre måste undergå en ny
sådan, innan de få komma i den Sachsisha bok-
handeln. Följden är, att boktiryckerierna i
Leipzig mycket aftagit och att flere förläggare
derstädes måst betydligt inskränka sina affärer.
I Bijern är det ännu värre; hvarom följande
bref från Nörnberg torde gilva ett begrepp.
Huru vidt censuren utsträckt sin makt öfver
våra protestantiska anrgelägenbeter, derpå torie
följande händelse kunra tjena som exempel.
Här i Nöraberg har en frunticimersförenin,,
bildat sig, som genom boriauktiovneraude af
handarbeten söker förskaffa understöd åt Neu-
burgska protestantiska församlingen. För nagra
dazsar sedan ville nämnde förening ennonsera
tidningarna en sådan auktion, men Ccenourdu
vägrade annonsens tryckning. Nu utdelas a-
nonsea på en särskild sedel. Jag inför den hör
ordavrannt för att visa, huru högst oförargeliz
den var, ja, att den icke en gång vågade an:
tyda auktionens ändamål dTillkännagifvand..
Att de, till följe af vår den 26 Januari yttra-
de önskan, till oss aflemnade vackra arbeten
Thorsdagen efter Påsk, den 4 April förmidda-
gen från kl. 9 och eftermiddagen från kl. 2,
an