JUIUIIL OMI 1ÄMMATLVi fdivlg MIA VIVA AMA MMS Me
gelsk urfjederssig.
——EEREE—
KORRESPONDENS-ARTIKEL.
Kiel den 24 Mars. Den som för tio år se
dan besökt Danmark och serdeles dess Tysk:
stater och dervid haft tillfälle att göra sig nå
got bekant med allmänna tillståndet, samt nt
dit återkommer, kan icke undgå att märka er
stark förändring uti sinnesstämningen bland all-
mänheten. På den tiden hörde man ännu säl-
lan någon bekymra sig om offentliga angelägen-
heter; endast uttryck af belåtenhet och entu-
siasm för Konungen och anekdoter om hans
storsinthet, om hans sparsamhet, om hans väl-
görenhet, flärdfrihet och nedlåtenhet utgjorde
; detta hänseende ämnen för dagens samtal
Provincial-Ständernas återinförande och der
kunskap om styrelsen och hushållningen i de
allmänna, hvars spridande deraf blifvit en ound-
viklig följd, synes vara det, som egentligen gif.
vit en annan och mera allvarlig riktning åt o-
pinionen och hastigt skapat en public spirit
hvaraf man förut knappt såg ett spår. Men :
samma mån som offentligheten tilltagit, har och
Jevouementet i betydlig mån försvunnit. Akt
ningen för Konungens person, betraktad i dess
enskilda lif, är väl ännu efter allt utseende
densamma, men deremot har i många afseen-
den uppstått ett missnöje med styrelsen, som
öfverallt öppet uttalar sig och förr eller sed-
nare synes leda till en brytning. Det bedröf-
liga förhållandet, att förvaltningen af finanserna,
under det djupaste fredslugn, nedsänkt staten i
skuld öfver öronen, har nemligen gifvit ett be-
dröfligt bevis på oförmiga att hushålla, och på
vådan, att utan kontrolier, lemna de skattdra-
gandes inedel till verkställande maktens oin-
skränkta disposition, samt väckt ett bekymmer,
hvarur man icke ser någon annan uigång än
genom införandet af en verkligt representatil
styrelse och öfverlemnandet af en del af mak-
ten i folkets egna händer. Men att regeringen,
det vill säga hofvet och byråkratien, i det
längsta söka att spjerna emot en sådan reform,
dertill kan man af många anledningar sluta;
ty det första vilkoret, för att uppnå denna
reform, är naturligtvis erkännandet af yttrande-
rätten och opinionernas frihet, och det är i-
synnerhet i afseeude på detta erkännande, som
man med förundran erfar, att den allt hittills
gängse föreställningen om maktens frisinthet
hvilat på en villforelse. Regeringens förbud
emot petitioners inlewninde, men ännu mera
den minutiösa stränghet, som ägt rum emot
tryckfriheten, hafva helt och hållet skingrat
denna villfarelse och; med den, populariteten.
et är redan förut roligen äfven i Sverge bekant,
hurusom tid efter annan hvarjebanda utländska
tidningar blifvit fö bjudna att irföras i landet,
blott för det de innehållit en eller annan miss-
haglig artikel. Svårare är en åtgärd, som blef
bekant bär för omkring 14 dagar sedan; nem-
ligen att det i Apenrade utkoi mande allmän-
na veckobludet blifvit på förslag af det Schles-
wig Holstein-Laueaburgska kansliet helt och
hållet indraget på omedelbar kunglig befallning,
och utgifvarens, Hr Kopperbolds, privilegium
eller rättighet att vidare utgifva någon tidning,
upphälfvet. Väl har Hr Kopperbolds blad va-
vit af en bestämd opposition, isynnerhet för
det man vägrat honom, likasom de öfriga jur-
nalisterna i Schleswig, en laglig undersökning
vid de tillfällen, då hans blad blifvit belagdt
med beslag, hvilket som oftast inträffat, och
för det kansliet slutligen till och med nekade
wonom att upplaga politiska nyheter af hvad
I:s som helst, hvarigenom det allmänna vec-
cobladet nedsjönk endast till ett annonsblad.
Detta allt har väckt en icke obetydlig harm,
å mycket mer som detta var det mest om-
ekta bladet i Schleswig. I sammanhang här-
ned förtjenar kanske omnämnas, hvad som in-
räffade i ett sällskap för några dagar sedan,
ler iag befann mig. och der nyssnämnde re-