Article Image
e seende på de sednaste händelserne, hvaraf hb t stämdt visar sig, att Maroto redan d. 40 F t. bruari, efter en revy, som han låtit Don Ca Ilos hälla i granskapet af Bergara, haft ettsar ntal med pretendenten i närvaro af prinsess tjaf Beira, pater Cyrillo, Ramirez de la Pisci och Marco del Pont, hvarvid han ganska e , tertryckligt beklagat sig öfver det motstånd oc t,de hinder af alla slag, hvaraf han möttes, oc , Itill slut öppet förklarat, att han skulle lå skjuta omkring 20 af de mest betydande i! triganterne. Don Carlos synes icke hafva gjo några invändningar emot denna åtgärd, på hvai utförande han förmodligen icke trodde. Marc to tog hastigt afsked af Don Carlos, och up bröt dagen derpå till Tolosa med några bata IJoner, hvilka han vanligen har med sig på s na excursioner i provinserna. Der erhöll ha af sina förtrogna ännu närmare upplysninga om Guergues, Sanzs, Garcias m. fl. plane Det öfriga är bekant. Då Don Carlos i Estel Ila fick kunskap om afrättningarne, blef han för Iskräckt och gaf vika för sin minister Aria Texeiros och sin adjutant Urangas föreställnin gar. Han undertecknade sitt första manifest s d. 21 Febr., och öfverlemnade åt dem att sät ta detsamma i verket emot Maroto. De vid togo sina förberedelser till kraftiga mått oci steg, men insågo snart, att de skulle hafva at strida emot trupperna och en stor del af be folkningen. De togo derföre sin tillflykt til list, och sökte vinna en ansenlig mängd bön. der, hvilka de ämnade begagna för utförande af sina planer. Maroto, som fick kunskap on alltsammans genom Ramirez de la Piscina hvilken skref honom till efter prinsessans a Beira ingifvelse, ankom d. 23 Februari till To. losa och hotade Don Carloss högqvarter. Har afskar all kommunikation emellan honom och trupperne i Guipuscoa, öfver hvilka Don Sebastian tagit befälet. Den 24 undertecknade Don Carlos, svag, vbeslutsam, full af förskräckelse, försoningsakten, hvars hufvudpunkter Maroto dikterat. Från denna stund gåfvo Arias Texeiro och hans kolleger allt förloradt, och tänkte blott på flykten. Men Urbistondo med en bataljon tillspärrade för dem vägen, och tvyang dem att stanna qvar i Villafranca, dit pretendentens högqvarter war förlagdt sedan trenne dagar. De sattes genast under bevakning, man beslöt deras landsförvisning, och förde dem, jemte 30 andra af Maroto uppgifna personer, till Segura. Allesamman skulle derifrån på en gång transporteras till Frankrike. Det pistås, att om cheferne för det apostoliska partiet behållit öfverhanden, så skulle de hafva låtit mörda omkring 400 personer, hvaribland 7 generaler och 42 öfverstar. Fyra tusen uniformer, som funnos i magasinerna, hade de ämnat pikläda lika många beväpnade bönder, hvilka skulle understödt och fullbordat denna nya Sicilianska aftonsång. Bref från Tolosa, som berätta dessa omständigheter, tillägga, att Maroto genast låtit utdela de 4000 uniformerna åt de reguliera trupperne. I Tolosa råder let största lugn, och det moderata partiet önskar sig lycka till Texeiros och pater Larragas all. Detta parti hyser de bästa förhoppninsar om följderne af denna revolution på Tursiskt mancr.a fr Journal des DÅebats kallar Don Carlos sednaste dekret, hvarigenom han åter insätter Maroto i sitt öfverbefälhafvare-embete, ett oroligt vedermäle af feghet, och säger att Maoto nu beherskar hela insurrektionen. Preendenten — fortfar samma tidning — är bragt; ill follkomiig nullitet och förefaller nu endast åsom ett förnämt bagage. Han har erhållit ätta lönen för sin hycklande grymhet emot ina offer, för sin trolöshet emot verktyget för ina hemliga önskningar. De Carlistiska tidninarna ville, under den sednare tiden, helt och ållet förneka authenticiteten af de officiella kterna. De ville icke tro, att Don Carlos, en i god konung, såsom de sade, hade kunnat illa sina tappra generalers dömande till döden. eta då dessa tidningar icke, att, redan före frättningarne i Estella, flere generaler blefvo ömda till döden genom pretendentens krigsitter, utan något annat skäl än hans vilja; att tt uppror utbröt i armåen för att hindra verkälligheten af de blodiga domarna; att andra eneraler, såsom Gomez, Zariategui och Balmaida. redan sedan lång 4;d tillhaka föremälta 3

28 mars 1839, sida 2

Thumbnail