förete bevisning om yttranden och hotelser, som Löjtnanten Grefve De la Gardie skall, kort före händelsen, fällt å allmänt ställe och i större samqväm, dels låtit, emot Harlings bestridande, Kommendanten i Stockholm, Hr Öfversten och Riddaren Devels till KrigsRätten ingifna skriftliga uppsats om hvad som, kort efter våldets föröfvande, skall hafva passerat emellan Hr Öfversten, Harling och Grefve De la Gardie, i Protokollet inflyta; dels ock företagit justering af Protokollet för den 99 sistlidne September, i Harlings frånvaro; så finner Kongl. KrigsHofrätten samma anmärkningar, såsom dels utan all verkan på målets utgång, dels ock nöjaktigt af KrigsRätten upplyste, icke förtjena afseende. Vidkommande sedermera sjelfva saken; så alldenstund styrkt och medgifvet är, att Löjtnanten Grefve De la Gardie, den 21 Juni förlidet år, å allmän gata, utan någon från HandelsBokhållaren Harlings sida dertill gifven anledning, tilldelat Harling, med sabelklingan, tvenne hugg öfver högra öfyerarmen, deraf, enligt företedt Läkare-betyg, tvenne stora blänader uppkommit; fördenskull pröfvar Kongl. KrigsHofrätten, i förmågo af 48 Kap. 9 8, 21 Kap. 7 8, 35 Kap. 2 S, 39 Kap. 4S MissgerningsBalken, 214 Kap. 3 RättegångsBalken, Kongl. Förordningen den 20 Januari 1779 och Kongl. KrigsHofrättens Cirkulär den 27 April 4803, rättvist, det skall Löjtnanten Grefve De la Gardie, för omförmälte, under tjenstens utöfning, begångna förbrytelser, i tveböte plikta för bruten gatufrid, Attatio (80) Daler Silfvermynt med Tjugosex Riksdaler Trettiotvå skillingar (26: 32); för hvardera af de Harling tillfogade tvenne blånader, tillsammans Åtta (8) Daler Silfvermynt med Två Riksdaler Trettiotvå skillingar (2: 32), samt godtgöra Harling för sveda och värk samt rättegångs-omkostnader med en skäligen jemkad summa af Femtio (30) Riksdaler, allt Banko; deremot finner Kongl. KrigsHofrätten, att Löjtnanten Grefyve Dela (Gardie hvarken kan fällas till ansvar för det han, vid ofta berörda tillfälle, nyttjat blottad sabel, enär antagas måste, att han, såsom i tjensteutöfning stadd, haft sabeln dragen, innan HandelsBokhållaren Harlings öfverfallande inträffade, eller, såsom af Harling yrkadt blifvit, åläggas böter, för det Grefven och Löjtnanten, uti sin till Kongl. KrigsHofrätten ingifna förklaring i målet, skall, för att dermed förleda Domstolen, hafva anfört hvad han vetat icke sant vara.