ning och illa beräknade handeisspekulationer; DagIönarns och Tjenstehjons oklokhet att ej bereda sig as sförtjenst och att illa använda sina inkomster; emte dylika personers sträfvande att blifva oberoende, utan utväg eller förmåga till sjelfförsörjning; Lagen om Giftermål. Bearbetningen af dessa anförtroddes åt Herrar Grefve Hamilton, Dokt. Anjou, Lands-Sekret. Möiller, Bruks-Patron Wern, Fullmäktigen Hans Jans-. son, Just. Rådet Grefve Sparre, t. f. Stats-Seckret. H.urlin. Ordföranden önskade att ej på någon afdelning blifva till ständig tjenstgörande indelad och Herrar Justitierådet Grefve Sparre, Landshöfd. Friherre Rålamb, t. f. Statssekreterarne Ulfsparre och Biskop Heurlin, samt GeneraiDirektören Livijn anmälde, att deras tjenstgöring hindrade dem från ständig närvaro vid afdelningarna. Hvarföre kommitten treskiftades och icke hellre, i likhet med Riksens Ständer, fyrskiftades, derom förmäler protokollet ingenting; måhända har det sin grund blott i upplösningen af kommittcledamöternas antal i dess båda faktorer 3 och 7, hvilka, som något hvar vet, äro betydelsefulla tal. Imedlertid kan man, äfven med det fastaste förtroende tiil de serskilda afdelmingarnes skicklighet och drift, för säkert antaga, att en rund tid erfordras, först innan hvarje afdelning autvecklat och gifvit förslag för de många ämnen, som kommit på dess dei, och sedan innan komittens plenum diskuterat alla dessa utvecklingar och förslag, för att 4:o afsöra om och i hvad mån de händelsovis råkat eller icke råkat alt byggas på en och samma princip, att utvecklas efter lika och samma grundsatser, och 2:o att i bästa fall sammanfoga alla dessa förslager till ett helt, eller i värsta tillsätta nya afdelningar för att utan eller med ledning af någon viss princip börja samma lek ånyo. Under denna tid torde tillfälle ej saknas att meddela ett och ennat, som kan tjena till närmare utredning af hvad i denna frega blifvit från olika sidor tillgjordt, och vi göra dertill i dag början genom nedanstående af Hr General-direktören Livijn i komitten väckta förslag till en ny indelning eller klassifikation af de ämnen, som borde åt de serskilda afdelningarna öfverlåtas. Detta förslag utgår enligt Hr Generaldirektörens egen uppgift från iden af stat, såsom en högre polisanstalt, och änne attar 6 indelningslemmar, samt ägde således äfven den förmånen att vara divisibelt med 3. Det lyder som följer: c4:0 Statens omsorg för dess medlemmars fysiska personlighet. a) Förhållandet i afseende på folkmängden: hinder mot för tidiga giftermål. b) anstalt till anskaffande af de nödvändiga lefnadsbehofven vid tillfälligtsvis yppad brist derå: undsättning af spannmål, spanmålshandelns befordrande, sockenmagasiner; allmänna arbeten på statens bekostnad; utvägar till förekommande af vacklande priser på nödvändighetsvaror. 2:o Statens omsorg om dess medlemmars moraliska personlighet. a Förståndsbildningen: folkskolor; b) bildning till sedlighet: författningar mot fylleri, om bränvinsbränning, om utminutering; c) bildning till religiositet: Linköpings konsistorii hemställan. 3:0 Statens omvårdnad om dess medlemmars förmögenhet. a) Medel att afvärja olyckor, härflytande af elementerna: brandstodsföreningar.) Db) anstalter till jordbrukets befrämjande: författningar !l: om hbemmansklyfning och besutenhet; om jordafsöndring, stattorpare, backstugusittare, undantagskontrakter, skjutsförfattningar i allmänhet, utskyldernas ojemna fördelning; c) anstalter till näringarnes befrämjande: brist på binäringar, handtverkerierna 3 landet, landthandel, gårdfaribandel; d) anstalter i afseende på förmögenhetens begagnande: böjelse för öfverflöd och lyx. c4:0 Anstalter till skyddande af allmän och enskild säkerhet: Författningar om laga försvar, värfningsstadgan, legohjonsstadgan, passförfattning, författningen om gesällers vandringar, författn. om krigsmäns permitterande, dito om afskedade krigsmäns af värfvade armten hemsändande. a5:0 Anstalter till den allmänna ordningens upprätthållande: municipalstyrelse, sockenstämmor. . a5:0o Fattigvården isynnerhet; a) allmänna grunder: inflyttningar i socknarne; 4788 års författn.;j. b) medel till afvärjande af fattigdomsorsakerna: verklige fattige — fattighus ete.; näringslöse — fri: villige arbetshus; lättingar och vagabonder — tvångsarbetshus och korrektionshus; c) sättet för fattiges: understöd: dårhus, fattighus, sjukhus, barnhus —: barnavård, oförsörjde barns uppfostran, vård om !! j I barn af häktade föräldrar, afskedade krigsmäns försörjande, fattigkolonier, sparbanker., Komititen fann sig ej behöfva detta förslag. ; — I går på morgonen afled Kommendanten i å Korrektionsinrättningen å Långholmen, Frl: Kapten Trafvenfelt. Genom rättvisa och ettj! jemnt och lugnt väsende, hade han lyckats till!