lagboken, hafva ådagalagt ett så ringa afseend
på plan- och principförändringarne, attserskil
redovisning i dessa delar kunde från hans sid
skattas öfverflödig. Sannolikt har äfven Fri
herren sjelf tänkt något ditåt, ty eljest låte
det föga förklara sig, hvarföre han ej redan å
allmänna granskningen öfverlemnat något för
slag i dessa delar, sedan han -:gjort sig så be
kant med specialbuden uti de af honom reda!
behandlade fyra lagbalkarne, att han funnit si;
i stånd att författa och allmängöra tablåer til
jemförelse emellan dem och gällande lagen.
Vid Herrar Cassels och Nuorins tablåer förut
skickas, hvad af dem kallas Plan och allmän
Rare Grundsatser. Planen innehåller dock ickt
annat, än nakna förtekningar i ena spalten
på förslagets kapitel-rubriker, och i den andra
på de kapitel och SS i lagboken samt ställer
1 vissa gällande författningar, hvilkas innehål
kunde anses upptaget under nämnde rubriker
Ehuru en lagbok icke medgifver den systema-
tiska form, som man rättvist fordrar af en
vetenskaplig lärobok, är det dock en erkänd
sanning, att ju mera man lyckas att hänföra
lagstiftningens ämnen och föremål till vissa
hufvudtitlar, och i ju mera naturlig ordning
dessa efter hvarannan framställas, desto lättare
blifver öfversigten af det hela, och desto större
möjligheten äfven för menigheten, att göra sig
bekant med lagens innehåll och föreskrifter.
Ändamålet med det af Ständerne äskade sam-
mandrag kan visserligen ej vara annat än att
få utredt, huruvida lagkomittten, genom de
föreslagne förändringarna i ämnenas schemati-
ska anordning, tillfredsställt denna fordran på
logisk rigtighet. Att detta ändamäl vinnes
zenom att blott uppräkna och mot hvarannan
ställa kapitel och SS, utan antydning af grun-
derna för den föreslagna förändrade schemati-
seringen, lärer ej kunna påstås. Man vill t.
ex. veta, hvarföre kapitlet om äktenskapsskil-
nad, det 43 i lagboken, blifvit framflyttadt till
det 6te i förslaget. Det visar sig, vid gransk-
ning af förslagets plan, genast, att lagkomitteen
följt det system, att indela G. B. i tvenne huf-
vudstycken, deg ena angående sjelfva äktenska-
pet, formerna för dess ingående och makarnes
personliga förhållanden; det andra om påfölj-
derne af äktenskap, i afseende på makarnes e-
gendom, målsmans och förvaltningsrätten, samt
barnens föda och uppfostran. Elter detta sy-
stem borde hvad som hörde till äktenskapets
upplösning naturligtvis hänföras till förra huf-
vudstycket. Man frågar, hvarföre lagbokens 16
kap. G. B., 7 och 14 kap. J. B., äfvensom en
mängd andra kapitel och SS i både dessa och
öfrige balkar, blifvit i förslaget öfverförde till
andra balkar. Härom vill man finna upplys-
ning i öfversigten af planen för hvarje balk.
Herr Cassells plan öfver Jordabalken pag. 6 ut-
visar, att lagbokens 7:de kap. om viderboende
och naborätt, 40 kap. om den som annans
jord, hus och tomt sälja, skifta och förpanta
kan, 43 kap. huru den plikta skall, som rå
och rör upprifver, eller å annan inflyttar, 14
kap. om ägotvist och laga syn, samt 48 kap.
om den, som jord, hus, skog, vatten eller vat-
tenverk af annan med våld tager, äro fiytta-
de, dels till Handels och Rättegångsbalkarne,
dels till Kriminallagen. Om skälen, hvarföre
det skett, saknas all upplysning. Mäånne ej
planförfattaren kunnat lämpligare framställa för-
hållandet ungefär på följande sätt:
aSom viderboendes och nabos lösningsrätt
pzgentligen är grundad på nyttan och behofvet
af ägarens befrielse från någon å hans egendom
iggande menlig servitut eller afsöndrade egen-
lomars förening i en hand, hafva dessa i 7:de
capitlet afhandlade ämnen blifvit hönförde till
Byggningabalken). — De bestämmelser, som j
iro nödige i afseende på rättigheten att sluta
sällande aftal om annans fasta egendom, har
agkomittten ansett böra meddelas i ett sam-
nanhang med alla öfrige, som röra en sysslo-
nans befattning och således i 44 kap. Handels-
alken upptagit hvad i detta ämne i 40 kap.
6 J. B. förekommer, samt hänfört stadgan-
erna i 2 G till Rättegångsbalken, dit föreskrif-
en, ätt öfver någons rätt, honom eller hans
nålsman eller ombud ohördan, ej må dömas,
ätteligen hörde — Föreskrifterne i 44 kap.
im ägotvist och laga syn, såsom efter deras
atur hörande till Rätteg. B., äro till 26 kap.
erstäides flyttade. Amnena för 43 och 48
oo
ÅA KM mm ped re