ning och illa beräknade handeisspekulationer; Dag-
Iönarns och Tjenstehjons oklokhet att ej bereda sig
as sförtjenst och att illa använda sina inkomster;
emte dylika personers sträfvande att blifva obero-
ende, utan utväg eller förmåga till sjelfförsörjning;
Lagen om Giftermål.
Bearbetningen af dessa anförtroddes åt Herrar
Grefve Hamilton, Dokt. Anjou, Lands-Sekret. Möil-
ler, Bruks-Patron Wern, Fullmäktigen Hans Jans-.
son, Just. Rådet Grefve Sparre, t. f. Stats-Seckret.
H.urlin.
Ordföranden önskade att ej på någon afdel-
ning blifva till ständig tjenstgörande indelad och
Herrar Justitierådet Grefve Sparre, Landshöfd.
Friherre Rålamb, t. f. Statssekreterarne Ulfspar-
re och Biskop Heurlin, samt GeneraiDirektören
Livijn anmälde, att deras tjenstgöring hindrade
dem från ständig närvaro vid afdelningarna.
Hvarföre kommitten treskiftades och icke hell-
re, i likhet med Riksens Ständer, fyrskiftades,
derom förmäler protokollet ingenting; måhända
har det sin grund blott i upplösningen af kom-
mittcledamöternas antal i dess båda fak-
torer 3 och 7, hvilka, som något hvar
vet, äro betydelsefulla tal. Imedlertid kan
man, äfven med det fastaste förtroende tiil de
serskilda afdelmingarnes skicklighet och drift, för
säkert antaga, att en rund tid erfordras, först
innan hvarje afdelning autvecklat och gifvit för-
slag för de många ämnen, som kommit på dess
dei, och sedan innan komittens plenum diskute-
rat alla dessa utvecklingar och förslag, för
att 4:o afsöra om och i hvad mån de händel-
sovis råkat eller icke råkat alt byggas på en
och samma princip, att utvecklas efter lika och
samma grundsatser, och 2:o att i bästa fall sam-
manfoga alla dessa förslager till ett helt, eller
i värsta tillsätta nya afdelningar för att utan
eller med ledning af någon viss princip börja
samma lek ånyo. Under denna tid torde till-
fälle ej saknas att meddela ett och ennat, som
kan tjena till närmare utredning af hvad i den-
na frega blifvit från olika sidor tillgjordt, och
vi göra dertill i dag början genom nedanståen-
de af Hr General-direktören Livijn i komitten
väckta förslag till en ny indelning eller klassi-
fikation af de ämnen, som borde åt de serskil-
da afdelningarna öfverlåtas. Detta förslag utgår
enligt Hr Generaldirektörens egen uppgift från
iden af stat, såsom en högre polisanstalt, och
änne attar 6 indelningslemmar, samt ägde såle-
des äfven den förmånen att vara divisibelt med
3. Det lyder som följer:
c4:0 Statens omsorg för dess medlemmars fysiska
personlighet. a) Förhållandet i afseende på folk-
mängden: hinder mot för tidiga giftermål. b) an-
stalt till anskaffande af de nödvändiga lefnadsbe-
hofven vid tillfälligtsvis yppad brist derå: undsätt-
ning af spannmål, spanmålshandelns befordrande,
sockenmagasiner; allmänna arbeten på statens be-
kostnad; utvägar till förekommande af vacklande
priser på nödvändighetsvaror.
2:o Statens omsorg om dess medlemmars mora-
liska personlighet. a Förståndsbildningen: folksko-
lor; b) bildning till sedlighet: författningar mot
fylleri, om bränvinsbränning, om utminutering; c)
bildning till religiositet: Linköpings konsistorii
hemställan.
3:0 Statens omvårdnad om dess medlemmars
förmögenhet. a) Medel att afvärja olyckor, härfly-
tande af elementerna: brandstodsföreningar.) Db)
anstalter till jordbrukets befrämjande: författningar !l:
om hbemmansklyfning och besutenhet; om jordafsön-
dring, stattorpare, backstugusittare, undantagskon-
trakter, skjutsförfattningar i allmänhet, utskyldernas
ojemna fördelning; c) anstalter till näringarnes be-
främjande: brist på binäringar, handtverkerierna 3
landet, landthandel, gårdfaribandel; d) anstalter i
afseende på förmögenhetens begagnande: böjelse för
öfverflöd och lyx.
c4:0 Anstalter till skyddande af allmän och en-
skild säkerhet: Författningar om laga försvar, värf-
ningsstadgan, legohjonsstadgan, passförfattning, för-
fattningen om gesällers vandringar, författn. om
krigsmäns permitterande, dito om afskedade krigs-
mäns af värfvade armten hemsändande.
a5:0 Anstalter till den allmänna ordningens upp-
rätthållande: municipalstyrelse, sockenstämmor. .
a5:0o Fattigvården isynnerhet; a) allmänna grun-
der: inflyttningar i socknarne; 4788 års författn.;j.
b) medel till afvärjande af fattigdomsorsakerna:
verklige fattige — fattighus ete.; näringslöse — fri- :
villige arbetshus; lättingar och vagabonder — tvångs-
arbetshus och korrektionshus; c) sättet för fattiges:
understöd: dårhus, fattighus, sjukhus, barnhus —:
barnavård, oförsörjde barns uppfostran, vård om !!
j
I
barn af häktade föräldrar, afskedade krigsmäns för-
sörjande, fattigkolonier, sparbanker.,
Komititen fann sig ej behöfva detta förslag.
- ;
— I går på morgonen afled Kommendanten i
å Korrektionsinrättningen å Långholmen, Frl:
Kapten Trafvenfelt. Genom rättvisa och ettj!
jemnt och lugnt väsende, hade han lyckats till- !