lagboken, hafva ådagalagt ett så ringa afseend på planoch principförändringarne, attserskil redovisning i dessa delar kunde från hans sid skattas öfverflödig. Sannolikt har äfven Fri herren sjelf tänkt något ditåt, ty eljest låte det föga förklara sig, hvarföre han ej redan å allmänna granskningen öfverlemnat något för slag i dessa delar, sedan han -:gjort sig så be kant med specialbuden uti de af honom reda! behandlade fyra lagbalkarne, att han funnit si; i stånd att författa och allmängöra tablåer til jemförelse emellan dem och gällande lagen. Vid Herrar Cassels och Nuorins tablåer förut skickas, hvad af dem kallas Plan och allmän Rare Grundsatser. Planen innehåller dock ickt annat, än nakna förtekningar i ena spalten på förslagets kapitel-rubriker, och i den andra på de kapitel och SS i lagboken samt ställer 1 vissa gällande författningar, hvilkas innehål kunde anses upptaget under nämnde rubriker Ehuru en lagbok icke medgifver den systematiska form, som man rättvist fordrar af en vetenskaplig lärobok, är det dock en erkänd sanning, att ju mera man lyckas att hänföra lagstiftningens ämnen och föremål till vissa hufvudtitlar, och i ju mera naturlig ordning dessa efter hvarannan framställas, desto lättare blifver öfversigten af det hela, och desto större möjligheten äfven för menigheten, att göra sig bekant med lagens innehåll och föreskrifter. Ändamålet med det af Ständerne äskade sammandrag kan visserligen ej vara annat än att få utredt, huruvida lagkomittten, genom de föreslagne förändringarna i ämnenas schematiska anordning, tillfredsställt denna fordran på logisk rigtighet. Att detta ändamäl vinnes zenom att blott uppräkna och mot hvarannan ställa kapitel och SS, utan antydning af grunderna för den föreslagna förändrade schematiseringen, lärer ej kunna påstås. Man vill t. ex. veta, hvarföre kapitlet om äktenskapsskilnad, det 43 i lagboken, blifvit framflyttadt till det 6te i förslaget. Det visar sig, vid granskning af förslagets plan, genast, att lagkomitteen följt det system, att indela G. B. i tvenne hufvudstycken, deg ena angående sjelfva äktenskapet, formerna för dess ingående och makarnes personliga förhållanden; det andra om påföljderne af äktenskap, i afseende på makarnes egendom, målsmans och förvaltningsrätten, samt barnens föda och uppfostran. Elter detta system borde hvad som hörde till äktenskapets upplösning naturligtvis hänföras till förra hufvudstycket. Man frågar, hvarföre lagbokens 16 kap. G. B., 7 och 14 kap. J. B., äfvensom en mängd andra kapitel och SS i både dessa och öfrige balkar, blifvit i förslaget öfverförde till andra balkar. Härom vill man finna upplysning i öfversigten af planen för hvarje balk. Herr Cassells plan öfver Jordabalken pag. 6 utvisar, att lagbokens 7:de kap. om viderboende och naborätt, 40 kap. om den som annans jord, hus och tomt sälja, skifta och förpanta kan, 43 kap. huru den plikta skall, som rå och rör upprifver, eller å annan inflyttar, 14 kap. om ägotvist och laga syn, samt 48 kap. om den, som jord, hus, skog, vatten eller vattenverk af annan med våld tager, äro fiyttade, dels till Handels och Rättegångsbalkarne, dels till Kriminallagen. Om skälen, hvarföre det skett, saknas all upplysning. Mäånne ej planförfattaren kunnat lämpligare framställa förhållandet ungefär på följande sätt: aSom viderboendes och nabos lösningsrätt pzgentligen är grundad på nyttan och behofvet af ägarens befrielse från någon å hans egendom iggande menlig servitut eller afsöndrade egenlomars förening i en hand, hafva dessa i 7:de capitlet afhandlade ämnen blifvit hönförde till Byggningabalken). — De bestämmelser, som j iro nödige i afseende på rättigheten att sluta sällande aftal om annans fasta egendom, har agkomittten ansett böra meddelas i ett samnanhang med alla öfrige, som röra en sysslonans befattning och således i 44 kap. Handelsalken upptagit hvad i detta ämne i 40 kap. 6 J. B. förekommer, samt hänfört stadganerna i 2 G till Rättegångsbalken, dit föreskrifen, ätt öfver någons rätt, honom eller hans nålsman eller ombud ohördan, ej må dömas, ätteligen hörde — Föreskrifterne i 44 kap. im ägotvist och laga syn, såsom efter deras atur hörande till Rätteg. B., äro till 26 kap. erstäides flyttade. Amnena för 43 och 48 oo ÅA KM mm ped re