denna kolonis olulistaångGiga sociella organisation.
En medlem af lagstiftande församlingen, vidl.
namn Kent, råkade på gatan i tvist med Läka-
ren Kielly, hvilken icke är medlem af nämn-
de församling, rörande en fråga, som alldeles
icke angick någon tilldragelse inom lagstiftnin-
gen. Kent begaf sig genast till församlingen,
som just då höll session, och klagade öfver
kränkning af Husets prerogativer. Talmannen
utfärdade genast en blott med hans namn un-
dertecknad arresteringsordre, som ej var för-
sedd med sigill och lika litet antydde, att den
var gifven på Husets befallning; på denna order
arresterades likväl Kielly och sattes i det van-
liga fängelset. Hans advokat vände sig nu till
domstolen och utverkade en habeas-corpus-he-
fallning, hvarefter den fångne försattes i frihet.
Nu blefvo imedlertid icke blott fängelsets öf-
veruppsyningsman, som utsläppt fången, utan
äfven domaren, hvilken undertecknat befallnin-
gen derom, arresterade på lagstiftande försam-
lingens reqvisition, och suto i tre dagar häkta-
de, till dess koloniens guvernör ajournerade för-
samlingen, för att kunna försätta fångarne i fri-
het. Läkaren anförde nu besvär hos Högsta
domstolen. Dennas ledamöter voro af olika
meningar, men pluraliteten yttrade sig emot ho-
nom oeh för den orimliga utsträckningen af Hu-
sets privilegier. i
BELGIEN.
I Brössel öppnades den 49 dennes kamrar-
nes sessiones. Redan tidigt på morgonen hade
en ofantlig menniskomassa samlat sig i de ga-
tor, som ledde till kamrarnes palats, så att all
kommunikation på dessa gator var spärrad.
Klockan 44 uppryckte ett par kompanier fot-
folk, fullkomligt slagfärdiga, framför kamrarnes
palats, jemte piketer af gensdarmer och guider.
Då dörrarne till sessionssalen öppnades, upp-
fylldes tribunerne på ett par minuter af ny-
fikne, hvilka sessionens vigt ditlockat. Nästan
alla representanterne hade mangrannt infunnit
sig. Kl. 2 3, besteg utrikes ministern, Hr de
Theux, tribunen, och höll med svag och dar-
sande stämma ett tal, som slöts med följande
lagförslag:
Vi Leopold etc. har befallt vår minister, att
i vårt namn förelägga kammaren följande lag-
förslag.
I betraktande deraf, att genom akterna af
den 23 Januari 18539 fullmäktige från de fem
i London till konferens förenade makterne fö-
reslagit Belgien och Holland grunderne för en
skilsmessa emellan de båda länderna, och istöd
af 68 G:nigrundlagen och lagen af den 7 Sep-
tember 4834, hafva Vi, gemensamt med kam-
rarne, beslutit och befallt som följer:
Enda artikeln. Konungen är bemyndigad
att antaga och underteckna de traktater, som
bestämma skilsmessan emellan Holland och Bel-
gien, under de inskränkningar, vilkor och för-
behåll, som Hans Maj:t kan anse nödiga och
nyttiga för landets bästa.
(Uadertecknadt:) Leopold.
) Kontrasigneradt af ministrarne de Theuz,
I Willmar och Nothomb.
Ett annat lagförslag, som samme minister
I uppläste, var af följande lydelse:
Vi Leopold ete. I betraktande af 4 Sn, 4
lartikeln i konstitutionen, så lydande: Huru-
Tledes egenskap af belgisk medborgare förvärf-
I vas, bibehålles och förloras, enligt de reglor,
I som fastställas genom borgarlagena, hafva Vi,
I gemensamt med Kamrarne, beslutat och be-
fallt:
Här följa tvenne artiklar, hvaraf den första
linnehåller, att alla mvånare i de gebit, som
komma att afträdas, förblifva belgiska medbor-
gare, om de inom 6 månader förevisa en af
deras kommunalautoritet attesterad förklaring,
att de, för att åtnjuta fördelen af denna lag,
vilja öfverflytta på belgiska rikets grundgebit.
Andra artikeln försäkrar alla ledamöter af de
lagskipande och administrerande autoriteterna,
hvilka begagna stadganderne i första artikeln, om
två tredjelar af deras hittills innehafvande löne-
-l inkomster, till dess de vinna annan anställning.
I det tal, Hr de Theux höll, innan han upp-
läste de nu meddelade lagförslagen, yttrade han,
att regeringen vore öfvertygad, att hon icke,
utan att äfventyra landets bästa, kunde afhålla
sig ifrån att af kamrarne begära autorisation
till förslagens af den 23 Januari undertecknan-
-Ide. Så hårda och ofördelaktiga än de vilkor
voro, genom hvilka man köpte freden, så vore
Mt TP