denna kolonis olulistaångGiga sociella organisation. En medlem af lagstiftande församlingen, vidl. namn Kent, råkade på gatan i tvist med Läkaren Kielly, hvilken icke är medlem af nämnde församling, rörande en fråga, som alldeles icke angick någon tilldragelse inom lagstiftningen. Kent begaf sig genast till församlingen, som just då höll session, och klagade öfver kränkning af Husets prerogativer. Talmannen utfärdade genast en blott med hans namn undertecknad arresteringsordre, som ej var försedd med sigill och lika litet antydde, att den var gifven på Husets befallning; på denna order arresterades likväl Kielly och sattes i det vanliga fängelset. Hans advokat vände sig nu till domstolen och utverkade en habeas-corpus-hefallning, hvarefter den fångne försattes i frihet. Nu blefvo imedlertid icke blott fängelsets öfveruppsyningsman, som utsläppt fången, utan äfven domaren, hvilken undertecknat befallningen derom, arresterade på lagstiftande församlingens reqvisition, och suto i tre dagar häktade, till dess koloniens guvernör ajournerade församlingen, för att kunna försätta fångarne i frihet. Läkaren anförde nu besvär hos Högsta domstolen. Dennas ledamöter voro af olika meningar, men pluraliteten yttrade sig emot honom oeh för den orimliga utsträckningen af Husets privilegier. i BELGIEN. I Brössel öppnades den 49 dennes kamrarnes sessiones. Redan tidigt på morgonen hade en ofantlig menniskomassa samlat sig i de gator, som ledde till kamrarnes palats, så att all kommunikation på dessa gator var spärrad. Klockan 44 uppryckte ett par kompanier fotfolk, fullkomligt slagfärdiga, framför kamrarnes palats, jemte piketer af gensdarmer och guider. Då dörrarne till sessionssalen öppnades, uppfylldes tribunerne på ett par minuter af nyfikne, hvilka sessionens vigt ditlockat. Nästan alla representanterne hade mangrannt infunnit sig. Kl. 2 3, besteg utrikes ministern, Hr de Theux, tribunen, och höll med svag och darsande stämma ett tal, som slöts med följande lagförslag: Vi Leopold etc. har befallt vår minister, att i vårt namn förelägga kammaren följande lagförslag. I betraktande deraf, att genom akterna af den 23 Januari 18539 fullmäktige från de fem i London till konferens förenade makterne föreslagit Belgien och Holland grunderne för en skilsmessa emellan de båda länderna, och istöd af 68 G:nigrundlagen och lagen af den 7 September 4834, hafva Vi, gemensamt med kamrarne, beslutit och befallt som följer: Enda artikeln. Konungen är bemyndigad att antaga och underteckna de traktater, som bestämma skilsmessan emellan Holland och Belgien, under de inskränkningar, vilkor och förbehåll, som Hans Maj:t kan anse nödiga och nyttiga för landets bästa. (Uadertecknadt:) Leopold. ) Kontrasigneradt af ministrarne de Theuz, I Willmar och Nothomb. Ett annat lagförslag, som samme minister I uppläste, var af följande lydelse: Vi Leopold ete. I betraktande af 4 Sn, 4 lartikeln i konstitutionen, så lydande: HuruTledes egenskap af belgisk medborgare förvärfI vas, bibehålles och förloras, enligt de reglor, I som fastställas genom borgarlagena, hafva Vi, I gemensamt med Kamrarne, beslutat och befallt: Här följa tvenne artiklar, hvaraf den första linnehåller, att alla mvånare i de gebit, som komma att afträdas, förblifva belgiska medborgare, om de inom 6 månader förevisa en af deras kommunalautoritet attesterad förklaring, att de, för att åtnjuta fördelen af denna lag, vilja öfverflytta på belgiska rikets grundgebit. Andra artikeln försäkrar alla ledamöter af de lagskipande och administrerande autoriteterna, hvilka begagna stadganderne i första artikeln, om två tredjelar af deras hittills innehafvande löne-l inkomster, till dess de vinna annan anställning. I det tal, Hr de Theux höll, innan han uppläste de nu meddelade lagförslagen, yttrade han, att regeringen vore öfvertygad, att hon icke, utan att äfventyra landets bästa, kunde afhålla sig ifrån att af kamrarne begära autorisation till förslagens af den 23 Januari undertecknan-Ide. Så hårda och ofördelaktiga än de vilkor voro, genom hvilka man köpte freden, så vore Mt TP