ar. National-församlingen förordnar en justiti kansler, som alltid der är tillstädes och förer t lan. Denna riks-rätt äger ej att ändra någ freds-domares utslag eller dom, men väl att dön desse domare till ersättning och belägga dem mt ett rättvist straff. Inför denna domstol ställas oc national-församlingens ledamöter, efter föregånge remiss, jemte generaler, amiraler, öfverstar oc officerare vid armeen, samt alla andra högre en betsmän, dock endast för fel i tjensten till ansvt och dömas till straff utan all appell. S 7. För öfrigt bör, till allmän och enskil säkerhet samt rikets uppkomst, såsom oryggli grundlag antagas, att en fullkomlig religionsoc samvetsfrihet tillåtes: att ingen, så framt icke gri pen å bar gerning, kan arresteras annorlunda ä efter freds-domares beslut: att den arresterade sist inom 6 dagar, skall ställas under ransakning att ransakningen och domen vid öppna dörra kungöras: att alla privilegier, rangordning och or denstecken afskaffas: att grefliga, friherrliga oci adliga namn bibehållas, dock utan att medför: någon förmånsrätt framför andra: att alla egendo. mar få köpas af hvem som helst, och kronooci skatte få köpas till frälse mot lindrig afgift: at wväglagningsoch skjutsningsbesväret ställes på anDan fot: att säkra arrende-kontrakter, från 23 til 90 år, uppmuntras: att kungsgårdar och kronolägenheter, till gärders betalande, på öppen auktion försäljas: att embetsmän, hvilkas sysslor komma att indragas, af statsmedlen återfå sina actords-summor, eller i sin lifstid få behålla sina löner: att officerare och soldater ej oftare stå under krigs-artiklarne, än de äro i verklig tjenst: att bränvins-tillverkningen blifver fri, och husbehofsarrendet upphörer, men krogarna förminskas: att ett socken-råd i hvarje församling hvart tredje år väljes, bestående af en ålderman och tvenne bisittare, som med presterna äger inseende öfver tyrkans och socknens angelägenheter, och afgör mindre ekonomiska tvister: att embetsmän i allmänhet blifva väl belönta: att ingen tvingas till krigstjenst, och ändtligen att hvarje medborgare mi äga rätt, frihet och utrymme, att under lagens :skygd och utan andras intrång förskaffa sig, genom flit och arbete, en anständig bergning, och att få disponera sig sjelf och sin egendom bäst han kan och för sig nyttigast finner. Rec. kan icke afgöra, huruvida detta dokument är authentikt eller icke; men hvad som deråt gifver en icke obetydlig märkvärdighet är, att det ej var konungens vänner och anhängare. som kringspridde det, för att smickra folket, utan att det var bland den adeliga oppositionen, som det cirkulerade. Vi hafva nemligen hemtat det ur en i de Hemliga handlingarna 2:dra delen förekommande aDagbok, hållen vid Gefle Riksdag, tydligen författad af en adelsman 1 denna kathegori, ehuru troligen ej riksdagsman, och i den insinueras såsom en beräkning af konungen, att derigenom åtkomma suveräniteten, samt stående i förbindelse med andra kombinationer. Ifall aristokratien så betraktade saken, förklarar detta måhända åtskilligt af de kort derpå inträffade händelserna. Vi vilja imedlertid icke anföra som sanning nagot, det vi ej kunna styrka med offentliga handlingar eller med någon persons utsago, som förtjenar trovärdighet. För den, som något närmare studerat Gustaf III:s karakter, som deraf finner, att en sådan statsform, som den ofvan nämnda, skulle gifvit honom tillfälle, att ostörd egna sig åt de tvenne ämnen, som han mest älskade: såsom regent politiken och som enskild person vitterheten och konsterna, för denne är det ifrågavarande konstitutionsprojektet icke så alldeles osannolikt. Att det i alla fall måste komma från Konungen, synes troligt, och det förtjenar dock alltid anmärkas, att en född konung för 30 år sedan kunde uppfatta en sådan plan. Sammanlägger man härmed, hvad en Insändare i Dagligt Allehanda uppger, det Gustafs afsigt var att eröfra Norge, om man i tankarna föreställer sig Sverge, Norge och Finland sedan 30 år tillbaka förenade under en enda regent och styrda efter en-sådan rege-js ringsform, så lär man åtminstone medgifva, attj!l fäderneslandet nu kunnat vara något annat, änl: hvad det är, och att den 46 Mars 4722 fårj: nses för en af de större olyckor, som drabbat j Sverige, i fall hon tillintetgjorde denna plan. Men ännu en gång, för allt detta äger Rec. js ingen visshet och uppger det ej för någon sådan; s hvad han dock tror sig med någorlunda tryggdc het kunna påstå är, det Gustaf aldrig ärnade1l deltaga i någon koalition mot Frankrike. Flere I ö t 1 1 1 ) personer, som voro initierade i konungens hemligheter, intyga det, och en vidlyftig korrespondens, som Rec. haft tillfälle att se, vestyrker det. Bedrar Rec. sig icke, så tinnes lenna korrespondens ännu här i Stockholm och torde, en gång utgifven, sprida ett intressant jus öfver det ifrågaställda tidskiftet. Af. oo0ooO— oh oo Jeldnnan 2t -m oo