ar. National-församlingen förordnar en justiti
kansler, som alltid der är tillstädes och förer t
lan. Denna riks-rätt äger ej att ändra någ
freds-domares utslag eller dom, men väl att dön
desse domare till ersättning och belägga dem mt
ett rättvist straff. Inför denna domstol ställas oc
national-församlingens ledamöter, efter föregånge
remiss, jemte generaler, amiraler, öfverstar oc
officerare vid armeen, samt alla andra högre en
betsmän, dock endast för fel i tjensten till ansvt
och dömas till straff utan all appell.
S 7. För öfrigt bör, till allmän och enskil
säkerhet samt rikets uppkomst, såsom oryggli
grundlag antagas, att en fullkomlig religions- oc
samvetsfrihet tillåtes: att ingen, så framt icke gri
pen å bar gerning, kan arresteras annorlunda ä
efter freds-domares beslut: att den arresterade
sist inom 6 dagar, skall ställas under ransakning
att ransakningen och domen vid öppna dörra
kungöras: att alla privilegier, rangordning och or
denstecken afskaffas: att grefliga, friherrliga oci
adliga namn bibehållas, dock utan att medför:
någon förmånsrätt framför andra: att alla egendo.
mar få köpas af hvem som helst, och krono- oci
skatte få köpas till frälse mot lindrig afgift: at
wväglagnings- och skjutsningsbesväret ställes på an-
Dan fot: att säkra arrende-kontrakter, från 23 til
90 år, uppmuntras: att kungsgårdar och krono-
lägenheter, till gärders betalande, på öppen auk-
tion försäljas: att embetsmän, hvilkas sysslor kom-
ma att indragas, af statsmedlen återfå sina ac-
tords-summor, eller i sin lifstid få behålla sina
löner: att officerare och soldater ej oftare stå un-
der krigs-artiklarne, än de äro i verklig tjenst: att
bränvins-tillverkningen blifver fri, och husbehofs-
arrendet upphörer, men krogarna förminskas: att
ett socken-råd i hvarje församling hvart tredje år
väljes, bestående af en ålderman och tvenne bi-
sittare, som med presterna äger inseende öfver
tyrkans och socknens angelägenheter, och afgör
mindre ekonomiska tvister: att embetsmän i all-
mänhet blifva väl belönta: att ingen tvingas till
krigstjenst, och ändtligen att hvarje medborgare
mi äga rätt, frihet och utrymme, att under lagens
:skygd och utan andras intrång förskaffa sig, ge-
nom flit och arbete, en anständig bergning, och
att få disponera sig sjelf och sin egendom bäst han
kan och för sig nyttigast finner.
Rec. kan icke afgöra, huruvida detta doku-
ment är authentikt eller icke; men hvad som
deråt gifver en icke obetydlig märkvärdighet
är, att det ej var konungens vänner och anhän-
gare. som kringspridde det, för att smickra fol-
ket, utan att det var bland den adeliga oppo-
sitionen, som det cirkulerade. Vi hafva nemligen
hemtat det ur en i de Hemliga handlingarna
2:dra delen förekommande aDagbok, hållen vid
Gefle Riksdag, tydligen författad af en adels-
man 1 denna kathegori, ehuru troligen ej riks-
dagsman, och i den insinueras såsom en beräk-
ning af konungen, att derigenom åtkomma su-
veräniteten, samt stående i förbindelse med an-
dra kombinationer. Ifall aristokratien så be-
traktade saken, förklarar detta måhända åtskil-
ligt af de kort derpå inträffade händelserna.
Vi vilja imedlertid icke anföra som sanning
nagot, det vi ej kunna styrka med offentliga
handlingar eller med någon persons utsago, som
förtjenar trovärdighet. För den, som något när-
mare studerat Gustaf III:s karakter, som deraf fin-
ner, att en sådan statsform, som den ofvan nämn-
da, skulle gifvit honom tillfälle, att ostörd egna
sig åt de tvenne ämnen, som han mest älskade:
såsom regent politiken och som enskild person
vitterheten och konsterna, för denne är det
ifrågavarande konstitutionsprojektet icke så all-
deles osannolikt. Att det i alla fall måste
komma från Konungen, synes troligt, och det
förtjenar dock alltid anmärkas, att en född ko-
nung för 30 år sedan kunde uppfatta en sådan
plan. Sammanlägger man härmed, hvad en In-
sändare i Dagligt Allehanda uppger, det Gu-
stafs afsigt var att eröfra Norge, om man i
tankarna föreställer sig Sverge, Norge och Fin-
land sedan 30 år tillbaka förenade under en
enda regent och styrda efter en-sådan rege-js
ringsform, så lär man åtminstone medgifva, attj!l
fäderneslandet nu kunnat vara något annat, änl:
hvad det är, och att den 46 Mars 4722 fårj:
nses för en af de större olyckor, som drabbat j
Sverige, i fall hon tillintetgjorde denna plan.
Men ännu en gång, för allt detta äger Rec. js
ingen visshet och uppger det ej för någon sådan; s
hvad han dock tror sig med någorlunda trygg- dc
het kunna påstå är, det Gustaf aldrig ärnade1l
deltaga i någon koalition mot Frankrike. Flere I
ö
t
1
1
1
)
personer, som voro initierade i konungens
hemligheter, intyga det, och en vidlyftig
korrespondens, som Rec. haft tillfälle att se,
vestyrker det. Bedrar Rec. sig icke, så tinnes
lenna korrespondens ännu här i Stockholm och
torde, en gång utgifven, sprida ett intressant
jus öfver det ifrågaställda tidskiftet.
Af. oo0ooO— oh oo Jeldnnan 2t - -m oo