FE ej annat vittne än föreningens egna stadgar, samt det faktum, att denna impuls uteblifvit. Om man indelar föreningens verksamhet i tvänne arter, den som afser statsekonomisk upplysning och den som afser teknisk, så finner man att föreningen i afseende på den förra: Aldrig bearbetat denna i mer än ett enda ämne, och detta blott i ett enda syfte, skråtvångets upprätthållande och förstärkande till en alldeles otrolig grad. Vi erinra oss, att detta tvång redan för ett par år sedan i föreningens tidskrift erhöll en mention honorable, hemtad, som vi vilja minnas, ur en annan tidskrift; men kraftigare var det handtag, tvånget och fördomarne erhöllo i industriföreningens komittes eller kanske rättare dess ordförandes, Hr v. Hartmansdorffs, beryktade utlåtande. , Grunden i detta utlåtande var, att Sverige ej borde söka attl: samla egodelar, eller, jakande uttryckt, att vi här borde arbeta för fattigdom, och såsom vehikel för denna lära proklamerades detsträngaste skråsystem, som på sekler upprunnit i nå-l gon menniskas hjerna, och som gick derhän, att ena stadens handtverksvaror borde i den andra betraktas såsom kontraband. Hundrade dylikal dårskaper att förtiga, nämna vi blott, att helal den vigtiga busslöjden, denna ur så många synpunkter gagneliga verksamhet, som enligt autentik uppgift år 1837 lemnat omkring 416 millioner alnar väfnader i vår marknad, hvars upphörande blott ett enda år skulle sänka hela landet i armod, och hvars frigifvande och riktning åt tillverkning af vissa ännu i landet felande ar-tiklar, skulle förse oss med en mängd förnödenheter, som ännu alltjemt måste hemtas utifrån; med ett ord att denna moder för sedligheten, som, lemnad i frihet, skulle upprätta och underhålla städer, blifvit i Hr von H:s utlåtande lemnad utan allt afseende. Huvilka kraftiga väckelser till idoghet, humanitet och utbyte af inbördes bistånd! Vi måste förbigå föreningens -högtidstal, emedan vi sakna utrymme för citationer; vi anhålla blott, att den, som läser dessa tal, och deri ser den eller den slöjden beprisad, såsom blomstrande, ville göra sig den mödan, att efterfråga hvar denna slöjd har sin verkstad och sitt försäljningsmagasin; det torde hända. att man deraf icke kan erhålla ens en echantillon, utom dem som möjhgen funnits vid föreaingens exposition. För meddelandet af tecknisk undervisning är föreningens tidskrift vehikiet. Den skall lemna säkra, detaljerade föreskrifter om arbetsmethoderna. Dessa föreskrifter bilda icke, men äro likväl nyttiga. Ett ögonkast på nyssnämnde jurnal visar dock, att den till ojemförligt största delen består af öfversättningar ur utländska jurnmaler, och beskrifningar på methoder, som här ingen pröfning undergått. Det är oss ett nöje att kunua säga, att dessa öfversättningar i sednaste häftena blifvit något bättre valda, ehuru man dervid måst uppoffra den praktiska användbarheten för våra på en låg ståndpunkt befintliga slöjder, men det är ändock omöjligt att dölja Åået kuriositeter förekomma, som ända till löjlighet blotta okunnigheten. För ex. konsten att stöpa ljus af talg och grankåda, en blandning, som ger antingen skosmörja eller ympvax, men bagagnadt till lysning ryker värre än föreningens högtidstal. På ett ställe talas om kakelugnar af rysk uppfinning, ehuru den med slöjderna bekante vet, att ideen dertill är svensk, samt att vida bättre uppfinningar i denna väg finnas inom landet. Nu faller oss för ögonen Septemberhäftet 48335, der det talas om en blåkyp af en alldeles egen beskaffenhet. Vi nämna den derföre,att den lärer vara bland härstädes försökta saker och lämnat en teinte af den underbara cgenskapen att urbliekas till och med af lampljus — den torde lemna ett nyttigt underlag för Hr Daguerres ryktbara Camera obscura, der ett för ljusets inverkan mycket sensibelt ämne är eit nödvändigt requisitum. Se här åter en splitterny uppfinning af en såpa eller tvål, som skall uttränga all annan: den beståriFal kisel eller kattsten och kali; vi rekommendera den till raktvål för tidskriftens sferrar redaktörer på högtidsdagar. En schöne raritet af äkta skrot och korn är en elektrisk telegraflinea mellan Stockholm och Götheborg för — 6000 Rår. Kan något större bevis för näringarnes förfall nämnas, än att denna entrepris ännu icke blifvit utförd; vi föreslå att den, såsom ettfynd ur luften — tyEstrandvraks eller vägafynd kan den väl ej kallas — må tillfalla IA AA AV MM pj —-— 13 AV