SA VLrg SER ARD OD
uppsatser till försvar för det royala godtycke
skulle hufvudsakligen berott af någon viss le
dande vilja, från hvars inflytelse Statstidninger
för ögonblicket skulle vara något emanciperad
det är ännu alltjemt samma inspiration elle;
samma hos Redaktionen inneboende hjertelag
som fortfarande gifver sig tillkänna.
Huru härmed än må vara, så anse vi dett:
likväl icke böra utgöra ett hinder att lemn;
rättvisa åt det goda när och hvar helst de
uppenbarar sig, äfven om det sker blott till.
fälligtvis och såsom undantag, och vi återkom.
ma derföre till en korf exposå af artikeln om
skolorna.
Artikeln börjar med öppet tillkännagifvande
af den vackra grundsatsen, att cen al de för-
cnämsta regeringspligter är, att befordra der
callmänna undervisningen, och att i detta vig-
atiga ämne uppgöra en, på lokala förhållander
coch möjliga tillgångar grundad plan, hvilker
asedan med ihärdighet och kraft genomföres
coch att det är lika mycket Regeringens pligi
aatt befordra allmän som högre upplysning.
cemedan den sednare först då kan fullkomlig!
chära frukt, när den mognar i bredd med den
aförras. Man läser vidare deri följande be.
grundansvärda åsigter:
aFolkskolans ändamål är att utbilda hyarje sam-
hällsmedlem till Kristen och menniska i högre me.
ning. Den, som kan läsa och skrifva, samt erhål-
lit undervisning i religionen, och några grundbe-
grepp om sitt fosterlands historia och geografi.
förstår redan bättre att uppfylla sina pligter såsom
menniska och medborgare, än den, som ej åter-
hålles af annat än fruktan för straff, eller blot!
af starka drycker kan väckas ur hvardaglighetens
slummer.
c Att befordra Folk-undervisningen är hvarje
medborgares pligt; det bör vara en national-ange-
lägenhet, ej en ståndsfråga; bildningen bör för-
blifva religiös, men derjemte antaga en mera na-
tionel karakter och anda. Med uttrycket religiös
menas icke blott en nödtorftig in- och utanläsning
i katechesen, utan uppväekandet af menniskans hö-
gre anlag; ty huru litet det förra uträttar, i mora-
liskt hänseende, bevisas, bland annat, af Justitie
StatsMinisterns brottmåls-tabeller, deri man tinner,
att bland det olyckligtvis stigande antalet af brotts-
lingar, högst få saknat hvad man i betygsväg kal-
lar Kristendoms-kunskap.,
Härefter följer en kalkyl öfver de probabla
kostnaderna för samtliga folkskolorna i Sverge,
efter ledning och jemförelse med några, om vi
ej bedrage oss, ur Tocqueville hemtade upp-
gifier om förhållandet med skolorna i staten
NewYork, äfvensom dylika i Frankrike. Re-
sultatet häraf blir till förmån för Sverge, i det
fall, att summan af det erforderliga statsansla-
get för en skola i hvarje församling här skulle
biifva mindre, och endast 163,533 R:dr banko
eller ungefär hvad ett värfvadt regemente nu
kostar; och om hvarje barn, för att vidkännas
någon uppoffring för ändamålet, hvilket vore
biligt, då betalade t. ex. 4 skillingar rglds i
veckan, fingo likväl lärarne, vid en skola med
400 barn 494 Rdr 32 sk., men med 4 sk.
ko afgift, 254 Rdr bko om året.
I afseende på hindren mot förslaget yttrar
författaren följande:
cDet, som måhända utgör ett större hinder, än
kostnaderna, mot ett allmänt införande af Folk-
skolor, är den, hos en del af de bildade, rådande
fördomen, att det vore vådligt för lugnet och den
allmänna ordningen att befordra upplysningen ibland
de lägre klasserna. Det är besynnerligt nog, att,
om man skall antaga någon i sin tjenst, företrädet
lemnas åt den sökande, som har bästa betyget i
sin Kristendom, samt kan läsa och skrifva, men
att man på samma gång är rädd, att dessa kun-
skaper må blifva allmänna. Man rådfråge blott
härvid andra länders erfarenhet. Ar den Tyska
befolkningen mindre laglydig, än den Fransyska?
Och likväl äger den förra vida större bildning. I
Norra Amerika anse de rikare och mera bildade,
hvilka der kallas Aristokrater, att det enda sättet
att trygga sina rikedomar emot massornas råa be-
gär, är att befordra deras upplysning, och de upp-
offra betydliga summor för detta ändamål. Att
Amerikanarne äro lika goda beräknare, som vi,
torde dock icke kunna förnekas. Dessa fördomar
mot den allmänna upplysningen skola säkert för
svinna vid ett närmare besinnande, och Regerin-
gån bör i detta afseende verka medelst sitt öppet
uttalade nit för Folkskolornas införande.
Slutligen föreslår insändaren att efter nödiga
upplysningars inhemtande genom stiften, borde
en proposition framläggas vid nästa riksdag.
Grunderna för densamma skulle vara:
Bildande af en direktion i hvarje pastorat,
al pastor samt minst 4, högst 8 i socknestäm-
ma valda ledamöter, af hvilka en hvarje år
afgår. Ordföranden skulle väljas inom direk-
onen.