och derjemte haft ordres att gifva akt på Stadshu-
set, hvarest Underlöjtuauten Gustafsköld varit
kommenderad mad en serskild trupp.
Omkring kl. 9 på aftonen förmärkte Gref-
ven, att en betydlig mängd folk samlats om-.
kring Stadshuset och småningsom uppfyllt de
derintill gränsande gator ända fram till torget.
I anledning deraf och då Underlöjtnanten Gu-
stafsköld, genom en till vakten afsänd Under-
officer, begärt förstärkning, hade Grefven af det
under hans omedelbara befäl stående manskap
till Stadshuset afsändt 6 man, hvarefter den å-
terstående styrkan i vakten endast utgjort 16
man. Kort derefter börjades hurrningar bland
folksamlingen, hvilket Grefven, med en ordon-
nans af Svea Artilleriregemente, som i det-
samma anländt till vakten, hade rapporterat
till Kommendanten. Grefven hade sedan äm-
nat gå fram till Stadsbuset, men ej hunnit
fram, emedan en af manskapet skyndat efter
och underrättat Grefven, att folket framträngt
ända till vakten. Detta hade föranledt Gref-
ven att genast vända om till vakten. Dit an-
länd, hade Grefven erfarit, att en äldre qvins-
person, som uppgifvits vara enka efter aflidne
aktören Widerberg, genom skrikande och o-
sammanhängande tal, förorsakat folkskocknin-
gen, hvilken minskats, sedan Widerberg, på e-
gen begäran, fått ingå i corps de gardet. Då
Grefven derefter hört, att rutor i Stadshuset
inslogos, hade han derom afsändt rapport till
Kommendanten, med anhållan om förstärkning.
Då stenkastningen mot Stadshusets fönster der-
efter allt m2r och mer tilltagit, hade Grefven,
jemte. ånyo afsändt rapport, (som således var
den tredje i ordningen) förnyat sin berörde
anhållan om förstärkning. Flere välklädde per-
soner hade tillika närmat sig Grefven och synts
högligen ogilla den oroliga hopens tygellösa
framfart samt uppmanat Grefven att rycka
fram för att skydda Stadshuset och den der
stationerade kommendering; men emedan Gref-
ven ej velat blottställa den ringa trupp han
haft till sin disposition och dessutom oupphör-
ligt väntade förstärkning, hade han trott sig bö-
ra i det längsta undvika att framrycka. Gref-
ven hade likväl låtit någre man i sender inne
i corps de gardet ladda skarpt, för att i alla
händelser vara beredd till försvar. Då ingen
förstärkning imedlertid afhörts och Grefven, i
följd af sine ordres, icke trott sig kunna län-
gre uppskjuta att marchera fram till Stadshu-
set, som af folkhopen, under skriande och 0o-
upphörlig stenkastning, omgafs, hade Grefven
slutligen gifvit ordres att rycka fram; hvarefter
truppen, för hvilken det på torget församlade
folket lemnat plats, marcherat fram till Göthga-
tan. Ankommen till Peter Myndes backe, hade
truppen af folkhopen blifvit öfverfallen med sten-
kastning, hvaraf flere man mer eller mindre ska-
dats. Grefven hade dock ansett truppen vara för
liten att gå anfallsvis tillväga och äfven befarat
att blifva afskuren från corps de gardes af dem,
som blifvit lemnade bakom, hvarföre Grefven
hade heslutat retirera, som ock skett, under
en fortfarande stenkastning från hopens sida.
Manskapet, af hvilket allt flere träffades af ste-
nar, hade då af Grefven begärt att få begagna
sina vapen, emedan de eljest trodde sig ej kun-
na undgå att belt och hållet massakreras. Gref-
ven, som likväl ville förekomma olodsutgjutel-
se, hade derföre gjort halt midtför: Stadshuset,
framgått några steg emot den efterföljande folk-
massan och uppmanat dem, att afstå från sten-
kastningen, under tillsågelse, att han eljest vo-
re nödsakad att låta skjuta på dem. Derpå ha-
de endast följt hurrarop och en ny salfva af
stenar. Grefven hade då två gånger upprepat
hotelsen att skjuta, utan att anfallet mot trup-
pen likväl upphört. Grefven hade derföre, då
manskapet ej kunnat begagna bajonetterna emot
folket, emedan det alltid höll sig på något af-
stånd, låtit en man aflossa sitt gevär i luften.
Derefter hade Grefven hört röster bland folket
ropa: adet tog inte, adet är inte farligt,, och
stenkastningen fortsattes som förut. Greven ha-
de imedlertid ånyo dragit sig ytterligare till-
baka med truppen, utan att skjuta, för att lem-
na rådrum att undkomma åt dem, som, utan
att deltaga i våldsamheterna, endast åskådat
uppträdet; och sedermera låtit aflossa två eller
tre skott, utan att Grefven kände om någon
deraf träffats. Folket hade sedermera skingrat
sig åt sidorna af gatan. En ensam person hade
likväl framkommit midt på gatan och, oaktadt
Grefven ranat till hanam att vå UNT Väsen kas