MN 2 hafva, under samma veckas lopp, all guvssarne att göra med alla lärarne, dock ick med alla i hvarje tids-moment (på en gång ei ler samtidigt), utan inom veckan skildt och ord radt efter olika s. k. lektioner. I M 1 ha ingen lärare något visst läroämne (gående frå undervisningens början till dess slut) att ansva ra för, utan han har skolans alla läroämner men åt sig (d. v. s. för sin rum-klass) afskur na på en viss höjd af undervisningen: i JM har hvarje lärare sitt eller sina gilna läroäm nen, gående från undervisningens början til dess slut, att sköta och ansvara för. I MM: är hvarje lärare upptagen hvarenda läsedag oc lUimine, som skolan är öppen: i M 2 är ingen lärar upptagen under skolans hela läsetid, utan blot de timmar i veckan, då hans lektion inträffar Flera smärre olikheter förbigå vi, men an märka, att M 4 omfattar hela den äldre läro methoden i skolor, hvad man kallat klassläs ning (ej rätt distinktift, emedan klasser, lik; bestämdt ehuru af annat slag, äfven gifvas MD; M 2 deremot utgör den nyare skol methoden, den så kallade ämnes-läsningen. Me thoden på gymnasier infaller till någon del mec AM 2. och har väl varit dess förehild, men ä. ger dock ganska väsendtliga olikheter, som skilja den derifrån. Såsom wvi 1 denna tala om de äldre ver. ken, skola vi här betrakta, hurudan undervis. ningen måste vara i J2 1, jemte gränsorna, in om hvilka lärare och elev endast kunna rör: sig der. Resultaterne af ME 2 blifva att åse den 8, som skall handla om de nya verken. Blot den karakteristiken må vi på förhand gifva, at i AM 4 gossarne öfverhufvud äro passiva, mer läraren ensam aktiv, blott görande gossarne aktiva på de enskilda punkter, dit han personli gen hinner; 1 NM 2, åter, äro gossarne redan ak. tiva till följe af sjelfva methoden. Det förekommer, ytligt sed:, ganska naturligt att indela eleverna på rum klasser, gifvande åt hvart rum sin magister. Olägenhenterna dera äro imedlertid följande. Ett större antal gossar (såsom i prima och secunda), sammanvarande : ett rum, och på ungefär samma stadium af ålder, hafva dock mångfaldigt olika behof af undervisning, allt efter naturell, flit, förutgången lärdom 0. s. v. Den ensame läraren kan omöjligen afse alla dessa skilda behof; han gör redan mycket, då han delar sin klass i 2 eller 3 läxlag; ledd af förnuft och omsorg gör han nu för tiden merendels så, men han måste använda stor ansträngning, om han skall kunna sätta det lyckligen i verket, så att icke två tredjedelar af gossarne lemnas utan styrsel, medan han sysselsätter sig med den tredje. Men, också antaget att detta går väl, huru litet är dock uträttadt med 3 afdelningar, ett så stort antal ossar emellan, att deras olika beskaffenheter minst fordrade 42 å 44 läxlag, och dessa slutligen nödvändigt varierande efter de läroämnen, som i institutet förehafvas? Vi påstå visst icke, att i skolan behöfver införas idealet af karakteristisk behandling, d. v. s. ett särskildt slags undervisning för hvarje elev. Men emellan detta, som träder utom mensklig möjlighet att utföra, och det groft tilltagna, hvartill äfven de subtilaste lärare efter gängse (äldre) klassmethoden nödgas inskränka sig. att stöpa alla karaktererne i blott 3 formar, ligger det rätta, (som den nya methoden gjort möjligt), det, att skilja dem i så många formar (läxlag). att föga olägenhet för karakter-behandlingen deraf uppstår. Detta kan läraren efter den äldre methoden så mycket mindre införa 1 sin klass, som han redan har bekymmer med sina 3 afdelningar. Hvarföre kan han det icke? Jo, 4:0 derföre, att gossarne, enligt undervisningens natur, bafva icke från början blifvit vande vid sjelfverksamhet, så att de, lemnade af magistern, kunna göra någonling rynnerligt på egen hand; och 2:o derföre, att läraren saknar medhjelpare. Han kan ej finna sådane bland eleverne i sin klass, emedan, så olika gossarne än äro i behof, stå de dock hvarann i kunskaper för mycket nära, att någon kan brukas till undervisare åt en annan... En aylik kunde blott fås från högre klass i skolan. Men den högre kiassen står under en annan lärares jurisdiktion; ingen gosse kan af primaklassens lärare kommenderas in ifrån tertia, för att göra tjenst i prima. För öfrigt stå klassens väggar i vägen för de respektive lärarne, att konferera om gosse-lån (om ock ett sådant af