nalva redan genom iIrivillliaa gåatvor UllKallaguYyY sin öfvertygelse om den ifrägavarande helgedomer anti-sekteriskhet och allmänna nytta. Emedan Red:n icke dragit i betänkande, att up läta sitt blad för ett illa maskeradt personligt ar fall emot mig en lättsinnighet, i förbigående sagd som borde uppdaga, hvad af somlige förstås me em fri pressc), så anhåller jag om ett skyndsan införande af ofvanstående. Stockholm den 2 Februari 1839. Geo. Scott. A. På begäran af Herr Pastor Scott, får jag härme intyga, att af honom, hvarken direkte eller indi rekte, någon framställning till mig gjorts, angåend begagnandet, för ett celler annat ändamål, af d medel, hvilka tillhöra den härstädes varande, s kallade Engelska Poor Boxa. Stockholm den 4 Februari 1839. N. G. Nctzel, Storbritannisk Vicekonsul B. Undertecknade få på begäran härmedelst intyga att Herr Pastor Scott hvarken direkte eiler indi rekte till dem gjort någon framställning, att fö -ett eller annat ändamål få disponera någre medel hvilka tillhöra den härstädes under undertecknade vård befintliga såkallade Engelske Fattigkassan. Stockholm den 2 Februari 4839. Tottie och Arfvedson. Då vi genom införandet af ofvanstående efter kommit Hr Scotts begäran, vore det kanske öfver Nödigt för Redaktionen, att för egen räkning yttra något, i anledning af denna tvist emellan tvennt för oss främmande personer och öfver ett ämne som icke omedelbart intresserar den större allmän: heten. Men Hr Scott hår, sannolikt på grund a de bifogade dokumenterna, tillåtit sig ett omdömt öfver Redaktionen för artikelns införande, hvilket påkallar en förklaring. Denna består i korthet deruti, att då Haraldsu insända artikel aflemnades framställde Red. till Författaren samma inkast, som blifvit gjordt af Hr cott, att en engelsk fattigkassas angelägenheter icke egentligen rörde den svenska publiken, och att Hr Scott sannolikt skulle komma med ett svar. Insändaren detaljerade då muntligen förhållandet med ifrågavarande fattigkassa: att den tid efter annan blifvit samlad genom tillfälliga bidrag, men icke stod under något slags säkerhet eller kontroll, emedan det vore en tillfällig och personlig välvilja af Hrr Tottie och Arfvedson, att i många år förvalta den: en välvilja, hvilken man likväl ej borde kunna påräkna såsom ständig, då den medför ett ej så obetyd ligtbesvär, utan någon ersättning; att kassans tillvaro vore för många Engelsmän alldeles okänd; att det derföre vore nödigt, att på ett eller annat sätt fästa en allmännare uppmärksamhet på saken, på det de härvarande Engelsmännen måtte kunna få tillfälle att samrådas om en kommittes utnämnande, till bevakande af kassans bästa; att Ins. härtill icke visste någon bättre utväg, än en tidningsartikel: och att han af samtal med Hr Scott sjelf kände, det Hr Scott önskat få kassan såsom ett lån till det tillämnade kapellets uppbyggande, hvilket likväl innefattade föga säkerhet, då konferensen, som styr hela den Methodistiska sektens angelägenheter, kunde, hvilken dag som helst, återkalla Hr Scott härifrån, och göra hvad den behagar med kapellet, som icke skulle tillhöra församlingen, utan konferensen. Vid sådant förhållande kunde Red., under förbehåll för Hr Scott, att få svara, icke hafva något emot artikelns införande. Hr Scott har deruti, alldeles ogrundadt, sett ett clömskt angreppa, då anmärkningen likväl var fullkomligt öppet framställd; en beskyllning emot bonom personligen att vilja ckomma åt kassana, då det likväl synes tydligt angifvet, att han önskat dess disponerande såsom lån till kapellet; och beskyllningen mot hans embetsålgärder, d. v. s. hans befattning och handi lingssätt såsom prest, hvilka lika litet varit i fråga, som att Hr Scott skulle asakna sina landsmäns : aktning och förtroendea. Detta behöfde ju icke på! något sätt följa deraf, om också Hr Scott, af nit för sin kyrka, hade velat bereda henne ökade tillgångar genom denna fonds placerande. Alla dessa misstag visa, att Hr Scott vid nedskrifvandet af sin artikel, icke haft det lugn, man måhända af honom bordt kunna vänta. Hvad frågan om en afri pressa beträffar, så synes detta, likasom vår poli tik, öfverhufvud vara en sak, hvilken angår Hr Scott såsom fremling i allmänhet och det förevarande ämnet i synnerhet ännu mindre än frågan om en fattigkassa för här vistande Engelsmän kan röra svenska publiken; dock anser Red. det be-! vis, Hr Scott häruti kan synas hafva nedlagt på sina tankar om tryckfriheten, icke påkalla något vidare svar, helst det visserligen är förlätligt, om Hr Scott I ännu skulle hysa någon mindre behaglig sinnes-! stämning mot vårt blad, för den öfversättning, som vi råkade införa af hans i The Temperance penny masazine intagna skildring af dryckenskapslasten hos Svenskarna, hvars öfverdrift Hr Pastorn, såsom bekant är, sedermera tillskref en alldeles orikjig uppfattning af hans tal i det Engelska nykter-j hetssällskapet. I Doktor i f för fölSjukhusläkaren på 0. Marin, har hos ande upp! 1vAr: AT I v af gar; at ynes al! ten. N vat . . . : xrT , . ij Uti en artikel i Mariestads Yeckoblad för den i a oo . . . -ar . es I