Article Image
ste delen af ett sådant fält skulle fullständigt bearbetas.) Och likväl vill man, att oppositionspressen skulle göra detta i vida större mån, än styrelsens egen press, som i detta fall ännu ic: ke åstadkommit någonting, ja knappast någonsin framlagt en enda grundsats, om icke den, att Regentens personliga vilja bör vara rådande ) I anledning af de jemförelser, som man stundom i detta hänseende hör framställas emellan Svenska och utländska jurnaler, merändels af personer, som tyckas alltför litet hafva studerat de sednare, torde det ej vara olämpligt att här anmärka, det hvarken iEngland eller Frankrike de dagliga tidningarna vanligen befatta sig med sådana utarbetade förslager eller längre afhandlingar, oaktadt de hafva en oberäkneligt större publik och betalas mångdubbelt högre än här, följaktligen äfven äga vida större pekuniära krafter att disponera på medarbetare i serskilda fack, och fastän jurnalismen der kan anses hafva ett större inflytande än i något annat land. Undantag härifrån förekomma visserligen någongång; men ganska säkert är, att oppositionen äfven der aldrig anser det löna mödan att inlåta sig i detaljerna af det positiva förr, än sjelfva de allmänna grundsatser eller hufvudpunkter, för hvilka den strider, vunnit så mycket afseende, att de blifvit föremiål för lagstiftande församlingarnas öfverläggningar, eller så mycket som fordras för att visa deras praktiska användbarhet; utan tidningarna hafva enligt sin natur, i de flesta. fall och under vanliga förhållanden, inskränkt sin verksamhet till att påpeka misstagen i det bestående, att ådagalägga, hvaruti sjelfva systemet skiljt sig ifrån de allmänna åsigter, desjelfva försvarat såsom de rätta, och att hålla allmänna uppmärksamheten vaken genom att framdraga hvarje skadlig följd i det praktiska, hvartill en oriktig theori måste leda, så länge, till dess en majoritet insett, att man börjat i orätt ända, och grundsatserna tillika med personerna blifvit ombytta. Att de Fransyska och Engelska tidningarna, likasom oppositionen i allmänhet i dessa länder, 1i detta afseende vida mera fullkomligt motsvarat sitt kall, än fallet kunnat vara här i Sverge, ligger utom allt tvifvel, och skälet finnes dels i de nyssnämnda pekuniära tillgångar, dels deruti, att tidningarna der utgöra ett ojemförligt större antal, och följakligen minga flere frågor kunna lagligen afhandlas i dem alla tillsammans, dels ändtligen också deruti, att! representationen är samlad hvartenda år, hvilket gifver det offentliga lifvet hos dessa folk en helt annan ställning än här, der den; periodiska pressen meilan riksdagarna utgör snart sagdt dess enda sammanhållningspunkt, utan något understöd utifrån; (ty såsom sådant kan man väl icke gerna räkna, om t. ex. en enda riksdagsman härifrån gör ett undantag och inskiekat sedan sista riksdagens slut tre å fyra artiklar om året, hvilket vi, hvad Aftonbladet beträffar, anse oss med tacksamhet ! mot nämnde ovanlige man böra nämna, men hvilket också varit det enda, hvarmed någon af representationen här bidragit till de stora frågornas bearbetande genom pressen). Kanske äga de nämnda ländernas jurnaler dock en större fördel på sin sida än allt det, vi nu uppräknat, i den omständigheten, att sjelfva grundvalen för det verkligt representativa samhällsskicket der redan är befästad, hvilket här ännu återstår, och det konstitutionella systemet så utbildadt, att jemförelsevis endast några få ämnen för hvarje lagstiltningens sammanträde behöfva fästa den allmänna uppmärksamheten. Deremot är det väl kändt, att hos oss just den snart sagdt fullkom-o liga stagnation, hvaruti de institutioner r och lagar, som bestämma maktens förhållan-d n k äe till folket, förhlifvit under ett sekel, medan tiden gått framåt och behofvet, att få nya rättsförhållanden sedda till godo, uppen-!1: barat sig i alla riktningar, gjort det till enje följd af sakernas inre nödvändighet, att hvarjeNV ny riksdag företer ett nästan fullkomligt upp-2 och nedvändande på den gamla stökiga rust-ti kammaren, utan att ändock något kan kom-0o ma i riktig ordning, emedan man icke tillå-f ter bortkastandet af något bland all den gam-s: la bråten, hvilken visserligen kan vara hi-!h

1 februari 1839, sida 3

Thumbnail