STOCKHOLM den 1 Februari.
De på förmiddagen ankomna utländska po-
ster medförde tidningar från London af den 48,
från Paris af den 20, sam från Hamburg af den
235 Januari.
FRANKRIKE.
Ministrarne hafva behållit den juridiska se-
gern, om man så får benämna den, -ty de hafva,
i de sednare voteringarna, haft pluralitetan för
sig, men så svag och obetydlig, att de svår-
ligen synas kunna bibehålla sig med densamma.
Också äro en mängd rykten gängse — i följe
af en nattlig konferens, som de höllo efter dis-
kussionens slut — och det säges, enligt en ver-
sion, att de till konungen inlemnat sina afskeds-
ansökning,ar enligt en annan, alt de utverkat
kamrarnas prorogation till den 23 Mars, och
enligt en tredje, att kamrarnas upplösning blif-
vit beslutad. Något säkert känner ingen. För-
loppet af den föregående debatten är imedler-
tid i korthet följande:
I sessionen den 46 Januari höll den legiti-
mistiske Hr Berryer, hvilken af åtskilliga an-
ses för Frankrikes förste talare, ett högst ef-
fektfullt föredrag, hvartill vi en annan gång
torde aterkomma, och som hufvudsakligen ver-
kade förkastandet af den Amilhauska amende-
mentet, hvilket nederlag de mininteriella bladen
sjelfva anse för det kännbaraste, kabinettet un-
der denna debatt lidit.
Vid den 9 8., som handlar om de afrikanska
besittningarna, var egentligen ingenting ait säga,
emedan både oppositionen och de ministierielle
syntes vara beiutne dermed. En anmärkning
af Hr Desjobert, som tadiade koloniens admi-
nistration och i synnerbet Tafna-traktaten,
förmådde likväl konseljpresidenten till ett svar.
Han medgaf häri, alt general Bugeaud frågat
honom, om han skulle få emottaga af Abd-el-
Kader någon diplomatisk skänk — de ofta om-
talta 400,000 budsehus — hvilka han då ville
insla till vicinalvägars anläggande i silt depar-
Llement. Konseljpresidenten hade ingenting haft
leremot, hvarvid generalen tillagt: aJag her då,
att denna tillåteise uffvatligt omnämnas i Mo-
niteurena. Ministerkonseljen hade likväl icke
funnit skäl dertill. Detta Hr Moles eget med-
sifvande förorsakade mycket larm. senersl
Bugeaud sjelf tog äfven till ordet, för att rätt-
färdiga sitt förfarande, och Hr Isambert an-
rep regeringen för dess eftergift mot prester-
skapets tilltagsenhet. Nunneklostren hade, se-
dan Julirevolutionen, stigit från 1747 till 4824;
man hade ökat svårigheterna alt komma der-
utur; de fromma stiftelsernas kapital, som år
1802 varit 60 millioner, voro nu 4130 0. s. v.
Artikeln antogs imed!e-d med stor maioritet.