— Påfvens kostym. Hemma i sitt palat
bär påfyen en hvit korröck och en mässkjorta 8
fint linne; på skuldrorna hänger en mazzalta, et
slags capuchon, af rödt sammet, fodradt med her.
meliner, och på hufvudet sitter en camaura, elle
stor mössa, som räcker nedöfver öronen, och hvil:
shen om vintren, lika som måzzettan, är af röd
sammet, hermelinfodrad, men om sommaren aå
carmoisin moirt. Hans skor äro, allt efter årsti
derna, antipgen af rödt gulåstickadt tyg, eller a
Tödt marokin, med ett broderadt kors. Han än:
drar hvarken till snitten eler färgen sin drägt
utom under adventet och fastan, då han bär er
hvit. ylle korkåpa. .. Från Söndagen, som börjar
den heliga veckan, bär han till följande Söndag er
mazzetta och camaura af hvit damast. Då har
begifver sig utom sitt palats, anlägger han stolan.
Han har tvenne olika slags pontifika drägter, den
ena då han läser messan, den andra vid offentliga
högtidligheter. Då han läser messan, bär han sou-
tanen, sandalerna, messkjortan, amiclum (ett slags
axel- och hufvudklädnad) alban, en gördel af guld-
stickadt siden, korset på bröstet, stolan, manipulan,
tvenne tunicas, messkåpan, pallium, mitran och
handskar, broderade med ett guldkors. De flesta
af dessa persedlar. äro af guld- eller silfvertyger.
I sin påfliga funktion och-med mitran på hufvudet,
uppträder han offentligen endast juldagen, då han
bär en röd sammetsmante!l, och under den heliga
veckan, då han bär en hvit af ylle. Öfver mitran
hår han alltid en hvit mössa. Den helige fadren
visar sig i sin vanliga drägt i alla konsistorier,
med undantag af det första efter hans väljande, då
han bär mitran. Detär att märka, att, så ofta han
bär mitran, kardinalerna parvis gå framför honom,
först kardinaldiakonerne, så kardinalpresterna, och
till slut kardinalbiskoparna; men i de konsistorier,
der han icke bär mitran, är ordningen omvänd,
så alt kardinalbiskoparne gå först o. s. v. Påfven
bär alltid grå strumpor, icke, såsom man påstått,
röda. Någon gång påtager han äfven borgerlig
drägt och promenerar omkring i Rom inkognito;
men då förråder han sig oftast genom sina rika
almosutdelningar och beledsagas i triumf tillbaka
till sitt palats.
-— Nya månmenniskor. Historien om de
bekanta .mårmönniskorna, :eller vespertiliussarna
börja åter :spöka i Londob. En Hr Hogsinvill,
medelst ett af honom uppfunnet teleskop, kombi-
neradt med sideral-lampan och bydrooxygenmikro-
skopet, till den grad hafva förstorat sjöarna i må-
nany att ban icke allenast deruppå upptäcker skepp,
utan äfven på desaiiima något slags varelser, som
bafva Thycken likhet med menniskor. Häån pästår,
att skeppen liknätunhor; och man ser tydligt då
och då figurer; likhande menniskohufvuden,; titta
ut, hvilka gifva ifrån sig en Föätk rök. Han hål-
ler dem för passionerade tigarrökare. Jo, jo, sä-
kert är det t(å dunst, Hr Högsins glas har att
bjuda på. Men Hr Hogsin höjer sig ickeallenast
med: hvad som finnes på landet och hafvet, ban
ser jäfven hvad som finnes deruti: Så har han,
hans fru och hans Hr son natten tik dem 4 sist-
lidne: December omkring klockan 4 märkt icke
mindre än: fjorton — valfiskar :Bimma omkring i
hafvet! Oförliknelige korrespondent från månan!
; p
ANMÄLDE RESANDE den 31 Januari 4839.
Kontraktsprosten Åstrand, Nerike, J4 8 Stora Gråmun-
kegränd; Löjtnant Gyllenspetz, Wennersborg, HM 5 Mynt-