— Påfvens kostym. Hemma i sitt palat bär påfyen en hvit korröck och en mässkjorta 8 fint linne; på skuldrorna hänger en mazzalta, et slags capuchon, af rödt sammet, fodradt med her. meliner, och på hufvudet sitter en camaura, elle stor mössa, som räcker nedöfver öronen, och hvil: shen om vintren, lika som måzzettan, är af röd sammet, hermelinfodrad, men om sommaren aå carmoisin moirt. Hans skor äro, allt efter årsti derna, antipgen af rödt gulåstickadt tyg, eller a Tödt marokin, med ett broderadt kors. Han än: drar hvarken till snitten eler färgen sin drägt utom under adventet och fastan, då han bär er hvit. ylle korkåpa. .. Från Söndagen, som börjar den heliga veckan, bär han till följande Söndag er mazzetta och camaura af hvit damast. Då har begifver sig utom sitt palats, anlägger han stolan. Han har tvenne olika slags pontifika drägter, den ena då han läser messan, den andra vid offentliga högtidligheter. Då han läser messan, bär han soutanen, sandalerna, messkjortan, amiclum (ett slags axeloch hufvudklädnad) alban, en gördel af guldstickadt siden, korset på bröstet, stolan, manipulan, tvenne tunicas, messkåpan, pallium, mitran och handskar, broderade med ett guldkors. De flesta af dessa persedlar. äro af guldeller silfvertyger. I sin påfliga funktion och-med mitran på hufvudet, uppträder han offentligen endast juldagen, då han bär en röd sammetsmante!l, och under den heliga veckan, då han bär en hvit af ylle. Öfver mitran hår han alltid en hvit mössa. Den helige fadren visar sig i sin vanliga drägt i alla konsistorier, med undantag af det första efter hans väljande, då han bär mitran. Detär att märka, att, så ofta han bär mitran, kardinalerna parvis gå framför honom, först kardinaldiakonerne, så kardinalpresterna, och till slut kardinalbiskoparna; men i de konsistorier, der han icke bär mitran, är ordningen omvänd, så alt kardinalbiskoparne gå först o. s. v. Påfven bär alltid grå strumpor, icke, såsom man påstått, röda. Någon gång påtager han äfven borgerlig drägt och promenerar omkring i Rom inkognito; men då förråder han sig oftast genom sina rika almosutdelningar och beledsagas i triumf tillbaka till sitt palats. -— Nya månmenniskor. Historien om de bekanta .mårmönniskorna, :eller vespertiliussarna börja åter :spöka i Londob. En Hr Hogsinvill, medelst ett af honom uppfunnet teleskop, kombineradt med sideral-lampan och bydrooxygenmikroskopet, till den grad hafva förstorat sjöarna i månany att ban icke allenast deruppå upptäcker skepp, utan äfven på desaiiima något slags varelser, som bafva Thycken likhet med menniskor. Häån pästår, att skeppen liknätunhor; och man ser tydligt då och då figurer; likhande menniskohufvuden,; titta ut, hvilka gifva ifrån sig en Föätk rök. Han håller dem för passionerade tigarrökare. Jo, jo, säkert är det t(å dunst, Hr Högsins glas har att bjuda på. Men Hr Hogsin höjer sig ickeallenast med: hvad som finnes på landet och hafvet, ban ser jäfven hvad som finnes deruti: Så har han, hans fru och hans Hr son natten tik dem 4 sistlidne: December omkring klockan 4 märkt icke mindre än: fjorton — valfiskar :Bimma omkring i hafvet! Oförliknelige korrespondent från månan! ; p ANMÄLDE RESANDE den 31 Januari 4839. Kontraktsprosten Åstrand, Nerike, J4 8 Stora Gråmunkegränd; Löjtnant Gyllenspetz, Wennersborg, HM 5 Mynt