Red. af Wermlands tidning säger sig afrår
landet hafva fått en insänd artikel, som är a!
ett ganska lustbart innehåll; det är någon a
bröderne i den politiska tron, som komplimen-
terar både Wermlands och Carlstads tidningar
(den f. d. såkallade Blackan) för deras goda
anda, samt uppmanar dem att fortfarande hål-
la stånd mot terroristerna i hufvudstaden. Se
här ett stycke af detta insända opus:
aDen lovala riktning man trott sig finna uti pro-
vinsens båda tidningars politiska åsigter, är af er
god betydelse, och vittnar om kännedomen af mäng-
dens tankar i den delen. Att Carlstads och Werm-
lands tidningar måtte under det nu ingångna året
fortfara i samma goda anda, utan farhågor för
följderna, är något som hvarje tänkande man ön-
skar. Prenumeranter för båda tidningarne skola
då icke saknas, bubbulitteraturen kunna hållas på
afstånd, smaken för importerade finkelartiklar min-
skas och man måhända kunna ordna gemensamma
försvaret på Kapten Lindebergs sätt, som igelkot-
ten. Den ganska väl skrifna inledningen till Ba-
ron Palmstjernas uti Carlstads tidning införda tal
är en kärkommen företeelse, som man här vill vi-
sa sig fullkomligen hafva uppfattat, under tillbu-
det att deltaga i den troligen pågående striden om
principerna, med de sig så kallande liberala tidnin-
garne. Tiden är sannerligen inne för någon hvar
att taga bladet ifrån munnen, som man säger, och
utt stäfja öfyermodet hos några vildsinta demago-
ser, så vida man icke vill dansa efter deras pipa,
eller finna sig omgifven af vilseförda eller obeslut-
samma menniskor, hvilka i massor böja sig under
det odrägligaste ok, som den ena menniskan väl
någonsin sökt lägga på den andra.
Rabulism är ett för lindrigt uttryck på detta o-
fog; — nej till Terrorism har det redan öfvergått,
och det grofvaste gäckeri med allt, hvad heligt och
idelt är, visar nogsamt, hvars andas barn de äro,
om vilja styra Sverige och genom en revolution
förvandla dess Monarki till en Republik.