behöfva tvista, som vi gerna kunde medgifva det
värsta, utan skada för våra slutsatser; så är det
ej längre i följd af Konungens och folkets gemen-
samma, fredliga och grundlagsenliga samverkan,
genom inflytelsen af en förbättrad folkundervis-
ning samt en upplyst och sansad tryckpress, som
missbruken skola afskaffas och samhällsförbättrin-
garne tillvägabringas; nej, folket skall resa sig i
massa och afskaka sina bojor, med våld förjaga ari-
stokrater och gunstlingar, derefter med en klunk
af hämdens gudadryck hugsvala sig för sina verk-
liga eller förmenta lidanden, och slutligen låta re-
volutionens strykträd framgå öfver våra sambhälls-
former I —
Och på ett annat ställe:
.Mäånne medlemmarne af denne stads borgerskap
äro beredde, att offra lif och blod för att efterjaga
det fantom, som, formlöst och vacklande, sväfvar
för Norrlands-Postens och andra förvridna svär-
mares inbillning? Månne de ej draga i betänkande
att låta deras egodelar, frukten af deras egen eller
förfäders flit och omtanka underkastas vexlingar-
ne af en statshvälfning, hvars vådor och olägen-
heter det är lättare att på förhand uträkna, än
dess vinst?
Om det lönade mödan, att försöka ett för-
nuftigt ord till en sådan eländigt uppskrämd
inbillning, som vår Gefleborgares, så tro vi oss
äfven utan auppdrag,c kunna trösta honom med
den underrättelsen, att hela Svenska folket en-
ast skrattar åt dylika rysliga spöken, dem utom
honom ingen mer än Svenska Minerva har den
gåfvan att kunna se midt på ljusa dagen; och
att man kan vara temligen trygg för alla våld-
samma omstörtningar, så framt icke vederbö-
rande sjelfve skulle med all gevalt bjuda till
att framkalla sådana. Vida mera älfventyrlig, för
ofvannämnde båda krukor nemligen, synes oss den
omilda temperatur, som plägar åtfölja nyåret i
norden; men äfven till skydd mot denna våda
måtte det väl finnas någon barmhertig menni-
ska, som kan fatta de bräckliga kärlen i öro-
nen och ställa dem i säkerhet någorstädes ba-
kom spisen, att de icke måtte spricka af bara
kölden.