JMMOGCLS laHd NOJOT, ON CC CYlga EXCPCISer, fTei krytmönstringar, manitger, som här mötte mitt löga, hvar jag kom; men äfven landet, äfven de menlösa landsvägarna, med deras otaliga douaneoch vakthus, alla uppförda efter samma, evinnerligen samma modell, den omaka skorstenen, dyt lilla utsprånget på ena sidan, de tvenne trappstegen och de båda afvisarna utanför porten, egde någonting al denna militäriska fystronomi; de i bolstervarssmak, hvitt och mörkblått, randade tullbommarna, vägvisarne och brostolparna rappellerade ovilkorligt en släpmundering; det var en glädje att se hur till och med allterna på ömse sidor om chaussten öfverallt presenterade sig i ett slags uniform, hur hvarenda poppel stod der, så ofvan som nedan, efter ett för alla gemensamt mått, qvistad och jemnad, styf i lifvet och slätskallad som en rakad knekt, och paraderade, det arma darrande bondbarnet, som om det varit i Hans Majestäts Högstegen lustpark vid Sans-Souci. Såsom ett bidrag till denna karakteristik hörer jemväl, att mitt resesällskap i diligenserna, hvilket hittills för det mesta bestått af beskedligt borgerligt folk, handlande och possessiona: här förvandlades till idel solbrända bussar i med halfalns knäfvelbårar och dito pipskägg, ordensstumpar i knapphålet och kokard på mössan, samt rödhåriga herrar af jägeristaten med bössa och väska och bredskyggig fillkaskett, med en liten fogelfjäder på koketteri instucken i uppslaget på ena sidan! Jaz behöfver icke säga er, om jag bland dessa goda män fick höra några rodomontader i den djerfvare stilen och lära mig hemligheterna af det äkta Tyska PotzTausend-Donner-Wetter-språket! Detta sednare var åtminstone en liten omvexling mot det gamla oändliga aBisschen, och -aJawohl, och sannerligen, mina arma öron hade storliga något nytt af nöden. Lyckligtvis hade jag imedlertid sträfvat så långt, att jag rättnu kunde taga hatten i hand och bjuda farväl åt både aBisschena, aJawobhla och aDonnerwettera Jag hade vid Dässeldorf passerat Rhein, en temligen ansenlig flod, som ni kanske någongång hört omtalas, jag tyckte mig i inbillningen känna, allt tydligare för hvart steg jag nu tog framåt, hur det pustade emot mig fläktar af en helt annan luft, en friare och friskare vind från den franska jorden, och redan i Aachen läste jag på matsedeln hos crestaurantena i stället för ckalbsenNieren-Bratena, aFilet de veau avec des pommes de terre å la maitre dhötela. En regnig och blåsig natt rullade jag i en tunglastad diligens af från sistnämnde ort. Man hade omtalat för mig de trakter, till hvilka jag ärnade mig, såsom i allmänhet mycket jeimna och flacka; den väg, jag nu befor, bar likväl ideligen allt högre och högre uppåt; den ene timman förgick efter den andra, alltid samma backel det ville icke taga slut. Jag började tro att jag råkat stiga in i orätt diligens. Att öppet och rakt fram fråga någon af mina medresande om förhållandet, förmodade jag, kanske icke utan skäl, skulle förefalla en smula både ömkligt och löjligt. Efter åtskilligt tvekande vände jag mig slutligen till min vis-åvis, en mycket språksam tysk munsjör, med det bugtiga spörjsmålet: Ni stannar förmodligen qvar i Lättichla aJawobl, ein bisschenla — svarade den förträffliga mannen, och tillade: — Donnerwetter! jag har ju der min eTänichen! Jag var hugsvalad; resan gällde således verkligen Lättich. Efter ytterligare några långa timmar började också vägen omsider luta åter utföre, och rätt som det var stjelpte vi så hufvudstupa ner i en dal, djupt, djupt ner och med samma fart in i en trång, mörk stad, der oformliga fvåvånings-ommibusar, fullmålade med väldiga fransyska etiketter, paraderande med långtungade jernflöjlar uppe på taket, och med bjellreskramlande spann, på Guds försyn svängde om hvarandra i de krokiga och smala gatorna, och der vid mitt första steg ur diligensen en hel här af ungherrar i blouser omringade mig och visade mig den vänskapen att rifva ögonen ur hvarannan inbördes af idel jalousie att få ega mig. Monsieur! skrek den ena; aMonsicur!c skrek den andra. aSkall ni ha något hotell? Skall ni ha någon hyrvagn? Demandez un hötel! Demandez un fiacre!a aCest par icilk drog mig den ena i armen; anon, cest par icila ryckte mig an annan i; raoackecLkärtet CcManssenr! ÅN — W VX Mm tm VÄÄVÄYL mr nn — ALLA