bomärken till underskrift. Att skrifva har förs
fram i de sednaste tiderna blilvit en mera ut
bredd konst (ehuru de enskildte, som skrefv
förr i verlden, öfverhufvud hade en vackrar
och ordentligare stil, än man nu träffar). Språk
undervisningen var länge uteslutande latinsh
emedan modersmålet icke ansågs behöfva lä
ras, och något främmande sprak, utom latin
sällan förekom i böcker för den stora allmän
heten. Kyrkans vetenskap lästes på latin, oci
gör så ännu, der det skall vara rätt bevänd!t
Svenska historien bibringades långt in emo
sextonhundratalets slut på latin. Endast sven
ska lagen bibehöll sig på den renaste svenska )
men ett antal förordningar öfver särskildta äm.
nen (t. ex. Carl XI:s krigsartiklar) visa en bru
ten rotvälska af förderfvad tysk-fransk-svenska
Soldaterne exereerades aldrig med latinska kom:
mandoord; och detta torde väl vara en af hufvud:
orsakerna, hvarföre latinet i längden ej kunde
bibehålla sig såsom universalt bildningsmedel
utan miste gilva vika för modersmålet. Här-
med var utgångspunkten för undervisningsver-
kets emancipation ifrån kyrkan gifven. Om de!
var väl eller illa, denna stridsfråga skola vi
framdeles särskildt upptaga.
Ifrån dessa allmänna betraktelser öfver bok-
tryckerikonstens verkan, Folkuppfostran, och
de tre olika slags reformationerna, jemte deras
hufvudsakliga litteraturgrenar, skola vi i det
följande öfvergå Wtll svenska undervisningsvä-
sendets närvarande beskaffenhet, och dervid
särskildt skärskåda det ännu existerande äldre,
samt huru ett nyare, deremot, i sin uppkomst
visar sig. Till det förra höra våra akademier,
gymnasier och allmänna, för längesedan stilta-
de skolor; till de sednare den med allmänna
medel stiftade Nya Elementarskolan i Stockholm
och den af enskilde grundlagda Hillska skolan
på Barnängen. Då dessa tvenne skolinrättningar
numera icke längre kunna räknas bland fantasti-
ska luftslott, utan genom vjäfaktiga prof visat
sig vara af praktiskt värde, förtjena de också
tagas i betraktande för deras möjliga inverkan
på rikets undervisningsverk i det hela; och
samtiden erkänner, att de personer, som ge-
nomdrifvit företagen, Hrr Wallin, Hartmans-
dorff, Lefrån, Tannström i den ena, samt Wrede,
Björling m. fl. i den andra inrättningen, häri-
genom på ett utmärkt sätt arbetat i den nya
tidens mening, samt förr eller sednare skola
skörda den tacksamhet de härföre förtjena. Då
man vet och besinnar alla de otroliga svårig-
heter, som hvarje nytl företag i Sverige har
att bekämpa, är det ock tillbörligt att påmin-
na sig den uppmuntran de nya skolverken tid
efter annan vunnit genom Kronprinsens ej säl-
lan inträffade närvaro vid examina och termins-
afslutningar.