ver sig ryktet om alt vara et panilt ula afgrunden. Det välgörande gick fram änd: oaktadt alla hinder och rop ifrån deras sid: som påstodo att menskligheten skulie blfyv upprorisk och sönderslita sig sjelf inbördes, samma mån som den åtnjöt bildningens gudom liga skänk. De förutspådda fördertiliga följder na uteblefvo; men makten vek dock derigenon su smaningom bort ifrån ett lastbart och råt presterskap, våldet inskränktes hos tyranniski herrskareslägter, och sjelfva 46och 1700-ia lets furstar begynte slutligen finna angeläget att rådfråga sina underlydandes opinioner, all som de började blygas för att tala om sin: nationers väl, när de togo åtgärder till samma nationers förtryck eiler utsugande, och da de tiliställde krig för sina familjers enskilda intressen, dem de förut oklandradt kallat sind fulks intressen. Att boktryckerikonsten, jemte su mycket godt, äfven, sasom allt jordiskt, skulle medföra något ondt — möjligheten al villfareisers snabbare spridande — det kan ingen neka. Det var klart, att de, som under hvarjehanda täckmantlar ville försvara det faiska och nedriga, också skulle kunna trycka sina afhandlingar, författade i denna anda. Så fick bokpressen arbeta för maktens missbruk, likasom för den sanna frihetens läror. Munkarne skrefvo och tryckte, lika så väl som Luther och hans anhängare. Och då den relislösa reformationen siutat sin segerkamp, för att derefter låta den politiska begynna, äfven da måste väl boktryckerierna lemna sina stilar till tjenst åt dem, som fanatiskt ville sätta läror i omlopp till förman för de privilegierade klasserna, och till utspridande af vanrykten om slöddret, folket. Likväl vet hvar och en af historien med huru olika framgång detta skett. Verlden har icke förlorat på, att vissa korporationer och personer fingo trycka och i ljuset bringa sina hjertans tankar. Men desse begrepo icke sjeifve, att det värsta som kunde hända dem, var att få göra sig sjelfva kände. Under alla de strider, som härigenom uppkommo, skulle naturhgtvis pressen olika bedömas. Det verkligen goda, som den tillförde menniskorna i massa, skulle benämnas subverstoet och förderiligt af alla dem, som så småningom subverterades, öfverändakastades; och det blef händelsen med den ena ensidiga och egoistiska korporationen efter den andra. Ordet hade alltid varit en stor makt, en logokrati, äfven så länge det blott talades: nu, då det både talades och i tryck utspreds, blef denna makt fruktansvärdt förfärlig och nästan oemotständlig. Ty en talare är blolt ett enda exemplar af imenniska: om man bemäktigar sig detta menniskoexemplar, och på något sätt gör dess: stämma ohörd, så har man besegrat den makt, anden genom dess stämma kunde utöfva. Men om denna ena person skrifver, och det han skrifver tryckes och sprides, så är hans mun förvandlad till så många tusende som han ! behagat, hvilka tala för ala som kunna läsa, och från många hundrade olika ställen. Huru skulle man kunna tilistoppa så många munnar? Man sökte upp böckerna och brände dem på bal. Men om likväl under hela detta inqvisitionsarbete blott ett enda exemplar öfversågs I eller icke upptäcktes, så kunde när som helst! detta exemplar ånvo förvandlas till så många tusende någon boktryckare behagade. Man j finner väl slutligen, att en sådan hydra kan ingen utrota: efter halshuggningen uppväxa nya hufvuden utan tal. Emot ljuset gifves neimligen ingen hjelp. Blott emot missbruken finnes en sådan: och den består deruti, att göra menniskorna i massa så goda och upplysta, att de förakta och förkasta hvarje pressens produit, som genom eiakhet eller lögn kunde skada. Att undertrycka är intet medel emot boktryckeriernas gifter; men att förakta, det förslår. Saken är likväl den, att, oaktadt alla försök, är det ingenting som till sluts föraktas, lemnas oläst och overksamt, annat än allenast set ifs sjelf föraktliga. Härpå hänger allt. Emot boktryckeri-uppfinningens alster förslår kvarie yttre makt i längden icke det ringaste, om den icke will menniskornas bästa; ty huru litet ingvisitoriska bokförföljelser uträttat, hafva vi sedan århundraden sett, anh föraltatoe häfotaänsee dan anda ctaprla Sv ova MU —— — ——--—--—-— en