0 RR
HERTIGENS AF LEUCHTENBERG FÖR-
LOFNING.
Ett bref ifrån Berlin af den 3 dennes, till
redaktionen af Leipziger Allgemeine Zeitung,
berättar åtskilliga pikanta anekdoter rörande
den tillämnade förbindelsen emellan Leuchten-
bergska och Romanowska husen. Vi meddela
brefvet här nedanföre:
Ni kan väl föreställa eder, att Hertigens af
Leuchtenberg förlofning gifvit anledning till de
mest olika omdömen och yttranden, också sär-
deles i afseende på sättet, hvarpå den kungjor-
des. En kurir hade hitfört underrättelsen från
Petersburg; Statstidningen meddelade den ic-
ke; i cHamburger Zeilunga läste man notisen;
dock kom den icke in i våra tidningar, och
först ur Möänchens politiska tidning öfvergick
den till den härvarande. Imellertid är det af
intresse, hvad som från säker källa vid detta
tillfälle berättas om hela sakens förlopp, ailti-
från dess början. Ett skämt i kejserliga fa-
miljkretsen i St. Petersburg säges hafva gifvit
första anledningen till partiet. En dag hade
samtalet fallit på förmälningar, hvarvid Stor-
fursten Michael. skämtande yttrat, att alla prin-
sessor voro exportartiklar för främmande län-
der. Storfurstinnan Maria förklarade, att hon
satte sig emot denna bestämmelse, och ville
blifva qvar inom landet. För detta prinses-
sans beslut kunde väl äfven vigtiga politiska
skäl ligga till grund, i anseende. till lagarne
för arfföljden i Ryssland, och icke blott ett
qvinligt infall. Sommaren kom; man känner
hvilka planer som. sysselsatte Kejsaren af Ryss-
land, och hvilka rykten som voro i omlopp.
Under tiden skall de numera förlofvades per-
sonliga tycke för hvarandra redan ganska be-
stämdt hafva visat sig. Andra planer kantra-
de, såsom redan då sades, helt och hållet af
personliga motiver, hvilka åter, å andra sidan,
förstodo att så lifligt göra sig gällande för en
förbindelse efter eget val, att de kejserliga för-
äldrarne slutligen gåfvo med sig. Kejsarens be-
slut att gifva efter för prinsessans önskan för-
aniedde , hans plötsliga Tesa till Stockholm,
hvilken man då blott ansåg för en af hans vanliga
öfverraskningar. Vid detta hof, der Hertigens
af Leuchtenberg syster, Josefina, år Kronprin-
sen Oskars gemål, kunde underhandlingen om
detta giftermål lättast inledas. Då hertigen i
alla de ryska stores närvaro presenterades så-
som Storfurstinnan Marias fästman, yttrade
Kejsaren den önskan, att man måtte anse her-
tigen såsom hans femte son. Kejsarinnan, sä-
ges det, tog derpå till orda och yttrade, med
den henne egna huldhet och behag, att hon li-
ka gerna skulle hafva valt sin måg bland det
ry ska rikets furstar, då hennes dotter, af kär-
lek till fäderneslandet, fast beslutit att aldrig
lemna detsamma; men hennes barns hjerta ha-
de afgjort saken, och nu gladde hon sig, att
Ryssland fått ännu en inheinsk prins till.
Dessa ord gjorde ett lifligt intryck, hvilket yt-
trade sig i ett högt utbrott afj glädje. All-
männa tänkesättet delar sig nu här i tvenne
nartier, och, sällsamt nog, yttra sig båda e-
gentligen emot denna förbindelse. Somliga tyc-
ka, att man uppoffrat nog mycket åt den ab-
soluta och legitima principen, och andra på-
stå detsamma i afseende på de motsatta grund-
satserna. Opinionen må döma huru lion vill;
vi för vår del tro, att förbindelsen, isynnerhet
med afseende på: Polens förhållanden, kan kom-
ma att hafva ganska välgörande följder; åtmin-
stone skall säkert sonen af Napoleons adopte-
rade son göra allt hvad han förmår, för alt,
så mycket som möjligt, mildra de svåra kon-
junkturer, ur hvilka Polen icke står att be-
fria.c
STOCKHOLM den 20 December.
1 oa a å
Tog AT RA va AT AN ÅL mask wå TAll ovct.