i Persien, som genom sin häftighet gifvit anledning till en del af missförståndet emellan de båda kabinetterna, säges blifva hemkallad, och en annan mera foglig man skickad att intaga hans plats. EGYPTEN. Enligt underrättelser från Alexandria af d. 20 Okt. hade man nu fått reda på, hvad som varit anledningen, att vicekonungen med egen hand täcktes nedsabla en främling, som lemnade honom en supplik, och sedermera låtit kasta honom i Nillloden. Det var en scheik från Hedjas, som öfverlemnade en böneskrift från de olyckliga invånarne och i sin religionsifver kom att beledsaga deras klagan med hotelser af Guds rättvisa dom öfver deras förtryckare. — För öfrigt såg det ganska betänkligt ut i Arabien för vieckonungens välde; hans paschar begärde jemnt förstärkningar. SYDAMERIKA. Insurrektionen i Peru, emot Santa Cruz, har tagit en ganska oförmodad vändning. Sedan Orbegoso den 28 Juli hållit sitt intåg i Lima, och låtit proklamera sig till provisorisk president, visade sig d.7 Aug. den Chileniska expeditionen, bestående af 32 fartyg, hvaribland 40 krigsskepp, med 5000 man landttrupper, utanför Callao (hamnen till Lima). Insurgenterne väntade sig nu bundsförvandter i Chilenerna, emedan bådas ändamål var protektorn Santa Cruz störtande och den Peru-Bolivianska konfederationens upplösning; men Chilenerne ville icke gå in på att hjelpa OÖrbegoso och hans anhang, utan emot betalning af 20 millioner piaster och Callaos besättande till des ett definitivt arrangement kunde uppgöras. Dessa vilkor ville ej Orbegoso antaga, hvarpå Chilenerne gingo iland och intogo både Lima och Callao, efter en drabbning, hvari 2000 man skola blifvit dödade. General Gamarra hlef derpå utnämnd till president i Peru, och Orbegoso flydde till bergen. Södra Peru höll dock ännu med Santa Cruz, som med en armå af 8000 man stod 3 dagsmarcher från Lima.