Article Image
vet väl, att man med dessa fonder blott vill komplettera stammarna; men det vore dock väl, om regeringen afgåfve någon förklaring. Krigsministern: Anslaget begäres, blott på det vi måtte kunna träffa alla åtgärder att sätta regeringen i stånd att i nödfall samla det manskap under fanorna, som lagen beviljat. Throntalet har sagt, att ingenting är förändradt i vår militära ställning; men kammaren har i sin adress deri åstadkommit en förändring, emedan hon uttalat sin afsigt att icke undvika striden. Hon har alltså pålagt regeringen den pligten, att göra sig färdig till strid, i hvad ögonblick som helst. Dertill behöfvas penningar. De begärta summorna hafva intet annat ändamål än att, i fall så behöfs, genast kunna göra alla våra trupper marchfärdiga. (Bifall.) Hr Gendebien: Det förundrar mig, att ej utrikes ministern är närvarande. Krigsministern har sagt allt hvad han kunde säga; men utrikes ministern måste yttra sig inför oss, hurudan vår diplomatiska ställning för närvarande är. Man förstärker icke en armåe, innan man vet hvad man vill göra. Vi äga rätt att fråga, om våra gränser äro mera hotade i dag, än då throntalet hölls. Ministern måste göra räkenskap för de diplomatiska förhandlingarne. Ryktena blifva allt mer oroande. Ett protokoll skall bestämdt hafva afgjort frågan emellan Holland och Belgien, nedsatt skulden, men sanktionerat de 24 artiklarna i afseende på gebitet. Om detta äger grund, så måste vi veta, om ministeren är fullt och fast besluten att försvara landet; i motsatt fall behöfver armåten inga penningar. Erfarenheten har lärt oss, att vi hafva att befara en ny mystifikation. Man har sökt att väcka förskräckelse, för att få budgeten beviljad. Majoriteten af nationen är beredd till hvarje uppoffring: men den vill veta hvarför. Ty vill man gifva efter, så är det hättre att förklara sådant genast, och icke kasta bort penningar. Ett annat rykte, som börjar tros, är att preussiska regeringen direkte, eller genom engelska kabinettet, låtit tillkännagifva, att den skulle sätta sig emot hvarje förändring i de 24 artiklarne i frågan om gebitet, och ministern måste säga oss, om detta är sannt. Vi måste vara så mycket försigtigare, som ministern för utrikes ärendena nu synes ha helt andra åsigter än förut. Jag säger asynesa, ty han har ännu icke bestämdt uttalat sig, och fordom var han för de 48 och de 24 artiklarne. Jag har ingen lust att störta ministeren eiler ait träda i dess ställe; men jag vill en regering, som ger oss garantier. Hr Dumortier:Jag kan icke tro, att, under nuvarande förhållanden, någon vill mystifiera landet. Kamrarne och ministeren hafva så bestämdt uttalat sig. Vi hafva förklarat, att vi vilja behålla Limburg och Luxemburg, men att vi äro beredda till hvarje penningeuppoffring. Kunde en minister leka med denna förklaring, så vore hans roll snart utspelad.c Regeringen fick d. 3 dennes depecher ifrån Belgiska ministern i Paris, hvilka voro af ett så tillfredsställande innehåll, att Konungen till en början uppskjutit den tillämnade resan till Paris. Fransyska regeringen har gilvit befalluing att förstärka garnisonerna i Metz, Mezieres, Sedan, Avesnes, Thionville, Givet och Maubeuge. Nog kan Konung Leopold vara säker på, alt hans svärfar i Paris ger sig min al att stå på hans bästa i frågan om gebitet, till gess deputeradekammaren voterat adressen och ministeren öfverstått diskussionen om den utmkes politiken; men huru det går sedan, får man väl se. : TYSKLAND. I M.nehen cirkulerar en inbjudning till grundläggande al en Jeswitskola, efter förebilden af den i Freiburg i Schweitz. Företaget är stäldt på aktier till ett sammanräknadt belopp af 100,000 floriner, hvaraf 70,000 redan skola vara tecknade. En juris professor skall stå i spetsen för planen till denna anläggning, hvilken mycket gynnas nf den höga adeln. Afsigten är att efter hand utbreda välsignelserna a Jesuit-uppfostran till alla provinser i Bäjern. Hvad Konung Ludvig skall vara förnöjd öfver en sådan professor, som så väl förstår att befordra hans faderliga afsigter med ungdomens Hildande till blind lydnad och undergifvenhet! TURKIET. De sednaste underrättelserna från Konstanti

19 december 1838, sida 2

Thumbnail