DVI Öre FVLNR MEMISvu VIE 92e AV
uppgift varit rikt illuminersd, äfvensom et!
stycke af vigen utom densamma, och Hens
Moej:t har på aftonen gjort en promenad på gor
torna. Men hvad som verkligen öfvertraffat all!
förmodan, är de tal, gom Prosten Anjou i spet-
sen för presterskapet och Landshöfdingen Baron
Palmstjerna med en deputation af åtskillige in-
vånare hållit till Konungen. Dessa båda herrar
hafva ieke allenast sökt öfverbjuda hvarandra i
doftande rökelse, de hafva också gjort stg till)
representanter för ortens opiuioner om det;
sednare healfårets händelser och derigenom fött!
tillfälle att adressera sig till H. M. på ett sätt,
som med en frappant likhet återkallar i min-
net den deputation, hvilken gjordes af kolbö-!
rarne osh les dames de la halle i Paris, till)
Konung Carl X, den 19 Juli 1830, och hvav-
vid denne uppmanades m,att vara herre i sitt!
hus och att räkna på demn. Ur de båda ta-i
len, som upptaga öfver två spalter i Statstid-;
ningen, meddela vi här de hufvudsakligen bo-
tydelsefulla ställena : i
Prosien Anjous: I
nSkiften af segrar och ära, men lfven afskao-:
kande olyckor, afvexla i vårt lands historia. I-
meilan de ständigt förnyade krigen voro freds-
tiderna korta, — endast hvilostånd efter oer-:
hörda ansträngningar, — ofta åtföljda af inre.
tvedrägt och yttre osäkerhet, som hindrade fre-
dens frukter i deras mognad. — Eders Maj:ts
regering var den lyckan förbehållen, att, sedan
fosterlandets anseende blifvit på ett ärorikt sätt
befästadt, sätta landet i åtnjutande af en snart
25:årig freds välsignelser. Våra häfder bevara!
intet minne af ett så långtvarigt inre och yttre
lugn, af en så stor utveckling af landets kraf-
ter i alla riktningar, af så mycken förkofran ).
Eders Kongl. Maj:t har ieke biott gifvit oss fre-!
den och med vishet och kraft vårdat dess be-!
stånd; Eders Kongl. Maj:t har äfven med fa-
derlig hand hägnat och ledt denna stora
veckling och förkofran, hvars tillvarelss icke
kan bestridas, och som bäst bevittnas af landets
allmänt stigande välstånd. Medlemmar af ett
sambhälle, der ordning, lugn och idoghet betin-
ga och uppehålla hvarandra, omfatta vi med
glädje tillfället att hembära Eders Kongit Maj:t!
vår förnyade tacksamhetsgärd för dessa, öfver!
hsla landet spridda, välgersingar af Fders Maj:ts
visa, rättrådiga och välgörande styrelse.n
Ur Baron Palmstjer: as tal: i
nÖstgöthen är enkel och rättfram. Vi äroj
ej vane att kläda våra känslor uti smickrande
ord, men väl att med uppriktighet yttrycka
dem, och att öppet uttala vår mening. Dertilli
begagna vi det lyekliga tillfälle, som erbjudes!
oss gemom Eders Kongl. Maj:ts ankomst till
våra orter. Täcktes Eders Kongl. Maj:t nådigt
anse denna hyllning, vi med sann, underdi-!
nig vördnad frambära! Med djup taeksambher
erinre vi oss allt det goda, Eders Kgl. Maj:t
gjort Fäderneslamdet, och med lika erkänsla er-i
inre vi oss äfven Eders Kongl. Moj:ts dagliga
och outtötiliga omsorger för dess väl, äfven i
de ange.ägenheter, hvaruti Eders Kongl. M31:1s
och våra önskningar ännu ieke hunnit på ett!
tillfredsställande sätt ernås.n
Vi erinre oss Eders Kongl5 Maj:ts första
ankomst till vårt Fädernesland och de sköna för-
hoppningar, som då fästade sig vid Eders Köl.
Maj:ts person. Vi sågo dem uppfyllas, och
hvorje : Svenskt bröst var. uppfyldt af jubel och
tacksamhet. Hela Svenska folket har, från den
tiden pligter mot Eders Kongl. Maj:t, dem in-
gen tid någonsin ham bringa uti förgätenhet;
. våra tenkar hvila ofta vid hågkomsten der-
aln
Ett fjordedels sekels fred och tryggbetr hor
sedan dess bredt sina vingar öfver Skandiva-
vien, och ett yngre slägte har börjat inträda
uti det verksamma lifvet. Såsom det ofia bhän-
der ungdomen att öfverboppa så väl det sökta
målet, som de hinder, hvilka skymma det för
dess ifriga bliskar ; så bar det äfven händt, att
mången af detta yngre sligio skådat med sin
inbillsingskraft mera, än den lugna forsknin-
gens allvar, och, utsväfvamde i tenkar, bar man
saart låtit orden öfverskrida de gränser, dem la-
garma oeh sederka, förnuftet och anständigheten
öfverenskommit att uppställa mot sjelfkärlekens
oeh dårskapens förvägenhet. Vi ogille högt det
åsidosättande af allmänna pligter, som dagbl:d
neh ffvaeckeifran trfla nt: tt ctyundaligrn firata
)
)
)
w tt He AA pm
-- me
oo ÄMM man mm AR mm FM JEN RA BL KE