dant förfaringssätt vore större i det sednere ial-.
let, synnerligast om den tilltalade förut gjort sig
känd för vanfrejd och insigt i korsten att un-.
dandraga sig lagens straff, emedan, såeom i det
mål, hvilket nu är i fråga, der ieke ens varl:
gifvet, att ifrågavarande hos de tilltalade funna,
penningar och saker blifvit någon frånstulne,l,
just den outredda beskaffenheten af föremålet
för undersökningen, i förening med öfvertygelse, i.
ait den tilltalade skulle veta att deraf sig be-l.
gagma, möjligen, och alldeles icke osannolikt, !
kunde åstadkomma hos den undersökande myn-i.
digheten föreställningen, att den tilltalades ihär-
dighet i nekande af brottslighet hade sin grund,!
ej i hans skuldfrihet, uten i medvetandet hos
honom om svårigheten att kunna, emot sitt bt-
stridande, öfverbevisas om brottet och i sam-j
manhang dermed ingifva bemälde myndig-
het frestelsen att, för att bryta denna i-
härdighet, emot den tilltalade använde miss-!
bandling, då fogliga uppmaningar visat sig varaj
fruktlösa; och omförmälde af Er Häradshöf-
dingen Hultberg enförde förhållande, att Chri-
stan, Berglund och Lundberg voro ställda till
förhör, ej såsom tilltalede för någon vies
stöld, utan endast i ändamål att för-
mås redovisa en, sisom Hr Häradshöfdingenj
säger, på goda skäl misstänkt åtkomst afin-
nehafde saker, af hvilket förhållamede Hr Hä-:
radshöfdingen trott vara tydligt, att afsigten med j
pryglingen ej kunde vara något pinande till be-1
kännelse, långt ifrån att bidraga till undanröd-
jande af hvarje tvifvel i detta hänseende, gif-
ver tvärtom och i motsats häraf styrka åt öf-
vertygelsen, att Hr Häradshöfdingen, hvars för-
ut fattade föreställning om de tilltalades olofliga
åtkomst af dessa saker häraf är synbar, äfven
verkligen, då de tilltelade ynglingarne ej god-
villigt velat erkänna någon brettslighet i berör-
de afseende, sökt, efter sin förmåga, förmål
dem till en bekännelse, öfverensstämmende med
Hr Häradsböfdimgens berörde förut fattade opi-
nion och, då fogliga erinringar i sådant afee-j
ende ej verkade något, dertill såsom medel an-
vändt den ifrågavarande pryglingen. Denna öf-
vertygelse bekräftas än ytterligare af det i hög)
grad anmärkrmingsvärda förhållande, att just den
af de tilltalade ynglingarne, hvilken till åren var
yngst, som förut ieke alls gjort sig känd för
vanart, och hos hvilken följaktligen den stursk-
het och trotsighet, som Hr Häradshöfdingen
Hultberg, alldeles obestyrkt, tillvitat dem samt-
ligen, bör förutsättas hafva varit minst, och
hvars uppgift om åtkomsten af de utaf honom
innehafde stöflor derjemte blifvit till en del
vitsordad, — nemligen den 13:årige Lundberg,
är, under målets behandling hos Öfverståthålla-
re-embetet, på Hr Hiradshöfdingens befallning,
I vorden två gånger å rad af polisbetjeningen a-
Igad med prygel, då deremot sådant endast en
Igång ägt rum med de begge äldre, för vanart
redan förut kända och äfven straffade ynglin-
:garne Christan och Berglund, till hvilkem Lund-
I bergs hårdare behandlimg ingen annen antaglig
I förklaringsgrund finnes, än den af Öfverståthål-
lare- embetets protokoll upplysta omständigheten,
att Lundberg längst bedyrade sin oskuld och äf-
ven, oaktadt den honom vederfarne första pryg-
lingen, vidhöll sin uppgift att ärligen hafva
köpt de innehafda stöflorna, samt först vid tre-
dje förhöret, sedan han andra gången erhållit
I prygel, på sig bekände tillgreppet af de till kö-
Ipet deraf använde penningar, hvarefter miss-
handlingen ändtligen upphörde; då deremot
Christan och Berglund alienast en gång erhöllo
prygel, emedan de efter detsamma, redan vid
andra förhöret, återtogo sina förut gjorda upp-
gifter om åtkomsten ef de utaf dem innehafde
i penningar och saker, samt afgåfvo erkännanden
lom olofligt tillgrepp deraf,
Allt i denna sak talar således derför, att den
I prygliog, som vederfarits ynglingarne Christav,
I Berglund och Lundberg blifvit af Herr Härads-
höfdingen HEultberg ambefalld i afsigt att förmå
bemälde ynglingar till bekännelse af det brotts-
liga förbållande hvarför de höllos misstänkta, och
lalldeles ieke deremot för Herr Häradshöfdin-
gens uppgift att mämude dem öfvergångna miss-
I handling blifvit anbefallld såsom endast aga el-
Iller bestraffning för af dem inför Ötveratåtbålla-
, re-embetet visad sturskhet och trottsighet. Skul-
ile det oaktadt Herr Häradshöfding Hultberg;
t hvars förklaring öfver detta memorial, jag, i
