Skrifien består, som man bör västa, för det mesta
endast al fraser, hvilkas resultat är, alt genera-
en är missnöjd öfver, att han ieke får varaitid
en enda rådande. sec
Ea ganska besynnerlig dagorder förbjuder!mt
Madrids nrtionalgardister att bära mustacher,
hvilken rättighet ensamt är linisarmden förbe- id:
hållen. Om man i en och annan fredlig, kon-Iry
stitutionell stat bar tid att sysselsätta sig mediSc
så riksvårdande angelägenheter, som mustacher tre
och pipskägg visserligen äro, så skulle det fik-1bi
väl tyckas, att man åtminstone i det nuvaran-jivi
de Spanien borde hafva annat att göra. Någraite
vilja imedlertid förklara saken ur den synpunk-!m
ten, ait man! härigenom önskat afeda folketsikv
uppmärksamhet från vigligare ärender. Om
afsigten varit sådan, har den också verkligen
vunnits, ty man talar för närvarande i Madrid! m
mera om denna befallning, än om hela detits
iobördes kriget, uppresmingarna, belägringstill-ti
ståndet och Cortess srbeten. r:
Don Carlos fortsätter imedlertid den väg han!y
em gång beträdt, och de under van Halens led- it:
ming inrättade provineial-repressaliejuntorna, sy-
nas ej afskräcka henom derifrån. Bland annatih
har han befallt, ait de familjer skola arreste-F
ras, hvarur ynglingar lemnat lamdet, för attir
8
8
aj
slippa krigstjenst. Demna befallning har fyllt
Vitoria och Bilbao med ea mängd flygtade fa-
miljer.
Tyskland. T
Preussiska regeringer begynaner allt mera få sg
att göra (med prelaier, uppstudsiga fi afsecnde I
på de blandade äktenskapen; och det ser ut, r
som om alla tyska styrelser kunna vänta sig I
strider med det tilltagsna katbolska presterska- 1
pet. Detta lär anse tiden vara inne att böja I
den verldsliga makten under sitt ok, såsom il
medeltiden; och regeringarne torde således snart
få se, huru klokt de gjort i att företrädesvis I
gynna en herrsklysten hierarki. Såsom den
hufvudsaklige skyddaren, snart sagdt represen-
tanten, af detta hierarkiska sträfvande, torde j
Bayern komma i allvarsamma kollisioner med
preussiska regeringen, som tyckes ändtligen
hafva funmit sig böra taga em allvarsammare :!
gång, både mot egna uppstudsiga prester och .
mot deras irämmande beskyddare.
Uppträdena i Cöln hafva föranledt dompro-
sten Filz, hvars hus var föremål för pöbelns
anfall, att begifva sig derifråm till Dusseldorf,
der han för närvarande vistas.
På vägen emellan Berlin och Potsdam hafva I
några mord och rån biilvit begångna, dem det
ieke lyekats polisen att utreda. Man skall e-!
gentligen vara uppmärksam på arbetarne vid
jernvägsanläggningen. — Bland tre mord, som
på en veeka skett i Berlin, har den största j
uppmärksamheten föstat sig vid ett, som blif-.
vit begånget af en 15 års gosse på en pant-
lånare, hvilken han äfven plundrade.
I Hannover har förre Land-drosten Oehireieh )
blifvit förflyttad till et lägre embete, det vill
rätgeligen säga: afsatt. Orsaken är karakteri-
stisk, nemligen att han är — — ofrälse. —
Ni eftertänkligt teeken inom hannoverska ar-:
en är, alt ständiga slagsmål äga rum 1 utan
j
elika regementer, ej blott i hufvudstaden, utan
omk i landsorterna. — Det tros allmänt, ati
ständerna efter nyår skola vägra skatter.
Det bekräftas, att Förbundsförsamlingen har
2ajournerat den hannoverska frågan.
Italien.
Sedan det blef bekant, att Fransmännen sko-
la utrymma Aneona, berättades äfven, att öster-
rikiska armen i öfra Italien skail betydligt
mizskas och sättas på fredsfot. Detta skal:
vara ett resultat af amnestien.
Ryssland.
Berlicska blad yttra det hopp, att Hertig
Maxs af Leuchtenberg! förmälning med Stor-
förstinnan Maria kommer att medföra de lyck-
ligaste följder för Polen, och ait hertigen är!
bestämd till vicekonung derstädes. Euligt hvad
kejseren har yttrat, skall dock detta inträffa:
först om några år, dem hertigen skall tillbringa:
i Petersburg (förmodligen för att blifva fullkom-
ligt initierad i rysk politik oeh rysk bildning).
Man smiekrar sig med det hopp, 2tt Neder-
ländernas historia kanhända kommer att upp-
repas med Polen, oeh att, likasom fordom In-
fantinnan Isabella Eugenias förmälning med Er-
kehertig Albert, skulle äfven här en utväg hit-
tas att åtorsifva ett folk doecer sjialfotändiehat n