vi MJ 0
Witutmejer och Kretz besannade uppgift, att
denna prygling blifvit af Hr Häradshötdingen
anbefalld och af bemälde uppsyningsmän verk-
ställd för det Christan, Berglund och Lundberg
nekat att hafva olofligen åtkommit de pennin-
gr och varor, som de vid arresteringstillfället
funnits innehafva och i afsigt att förmå dem
till bekännelse i berörde afseende, har Hr Här
radshöfdingen Hultberg deremot bestridt, un-
der förmälan, att pryglingen, eller, såsom Hr
Häradshöfdingen benämner den, denna aga
blifvit anbefalld endast för den sturskhet och
det oblyga förakt, hvarmed, under förhören hos
Ö iverståthållareembetet, de tilltalade, utan af-
seende å de fogliga varningar dem blifvit gifne,
besvarat de till dem fraroställde frågor, med
det märkliga tillägg, som, efter Hr Häradshöf-
dingens förmensnde borde ådagaligga, det med
pryglingen ej åsyftats något pinande till be-
kännrelse, att Christan, Berglund och Lusdberg
den gången ej varit tilltalade för någon viss
stöld, utan endast ställde tll förhör för sysslo-
löst kringstrykande och för att förmås redovisa
åtkomsten af innehafde penningar ech varor,
som på goda skäl ansågs misstänkt.
Ändamålet med ifrågavarende prygling må
vu hafva varit hvilketdera af de här ofvan an-
tydda — och hvilket af dem, som har om-
ständigheterna mest för sig, vill jag här ne-
danföre söka att visa — så är Hr Häradshöf-
dingen Hultberg imediertid redan, i följd af
sitt eget erkännande, öfveritygad om ctt groft
missbruk af sin myndighet såsom tillförordnad
Polismästare, derutinnan, att Hr Häradshöfdin-
gen anbefalit ynglingarne Cristans, Berglunds
och Lundbergs pryglande i häktet. Till för-
ordnandet derom såsom straff för otillbörligt
oppförande å deras sida ioför O fverståthållare-
embetet, ägde nemligen Ölverståthållareembetet
lika htet vid tillfället någon å Lag grundad rät-
tighet, som Öfverståthållareembetet i allmänhet
äger rätt att använda prygel såsom ingrediens
i undersökningen af ett mål; oeh att Ofver-
ståthållareembetet äfven sjelf måste anse en så-
dan prygling, som den ifrågavarande, ej vara
med lag öfverensstämmande, bevisas ock tydli-
gen och bäst deraf, att Öiverståthållareembetet
icke låtit i protokollet iuflyta ett enda ord om
befallningen till polisbetjeningen rörande Chri-
stans, Berglunds och Lundbergs omförmälde
så kallade afstraffning, utan tvärtom låtit den-
samma emanera utom protokollet, ett förhål-
lande, som, jemte det Ofverståthållareembetets
berörde egna medvetande af det olagliga i sjelf-
va saken, derigenom synbarligen ådagalägges,
tillika uppenbarar en annan af Öfverståthållare-
embetet begången olaglighet i formelt hänse-
ende, den der väl nu, å ena sidamw, lemnat Hr
Häradshöfdingen Hultberg fritt fält att förklara
anledningen till den förra, så, som för honom
förmånligt syntes, men deremot, å den andra,
just genom frånvaron af någon formelt leglig
stödjepunkt för detta förklarande, långt ifrån
att gifva det trovärdighet, tvertom uti ej ringa
mon bidrager att förminska densamma. Lika
litet nemligen, som Öfverståthållareembetets pro-
tokoll i målet innehåller något om Hr Härads-
höfdingen Hultbergs befallning till polisbetjenin-
gem om Christans, Berglunds och Lundbergs
pryglande, lika litet förekommer der något det
minsta om anledningen till denna befallning.
Er Häradshöfdingen säger väl, att densamma
gifvits, samt att pryglingen ägt rum såsom aga
och i afsigt att tillrättaföra de tilltalade ynglin-
garne för deras visade trotsighet oeh sturskhet,
men utom det att, om de verkligen på annat
sätt än genom enständigt förnekande af den
brottslighet, hvarför de höllos misstänkte, åda-
galagt omförmälte deras :trotsighet och sturk-
bet, Hr Häradshöfdingen bordt inse, det han
ej Egde lsglig rättighet, att derför ålägga dem
den aga, som skett, och att detta olagliga me-
del icke var det rätta att återföra dem till akt-
ning för Lag och bestående ordning, förekom-
mer nu derjemte, i afseende å Hr Häradshöf-
dingens berörde, i allo obestyrkte uppgift, de
för bedömandet af saken ej ovigtiga förhållan-
de, att Öfverståthållareembetets protokoll icke
gifver minsta anledning dertill, att Christan,
Berglund och Lundberg, vid förhören iakttagi
något trotsigt och sturskt uppförande, ling
