räkna något blind! devouveraenat. De: var aft Lu tionslgardets åsyn armeea 1831 och 18821con de att angripa folket och göra det motstånd; a är det ovisst, hvad exempel nationalgardet ulle gifva. Skulle man ock kunna hindra pejoaenus föredragning i kammaren, på den grund t kartan förbjuder beväpnade korpsers rådlägning, så kan man dock icke hindra den att openbara sig i valkoilegierna. — Hr Molc syes för närvarande su högst i konvugens gunst ch bestämd att i alla händelser öfverlefva det ärvarande kabinettet, hvars förändring i alla il blott blir nominell. Såsom et prof på den närvsrande franska vinisterns för allmänna undervisningen, Hr Sal aadys, ljusa blick i afssends på denna vigtiga ngelägenhat, må anföras, att ham påbjudit inrättingen af säkeliade bullstins scholaires, eller örhållnvingsböcker, i hvilka elevens förhållande ned noggranhe; annoteras, i den lofvårda fsigt, att framdeles, i synnerhet vid befordrin ar till statens embeten, tjena såsom meritiisia. Förståndigt folk har längesedan anmärkt, att om dessa specialer en eller annan gång kunna !joma ill vetmedel för vissa med en viss portion fålänga begåivade anlag, de likväl betraktades såsom teatimonia för hela !efraden, bafva dei emot sig a förekomma en fallkomlig förseving af barndomens fel, samt att inpå barnets hela lefnad fortplanta den orättvisa, för hvilken det under skoltiden tillsfrentyrs varit effsr. För att förminska intrycket af den småaktighet, hvarom Hr Salvandys ofrannärande bulletins scho-l4 laires bära ett så tydligt vittne, bar han nyligen Iåit Moniteusn förklara, att i nämnde förhållningsböcker endist de berömvärdga dragen antecknas och de dåliga förbigås med stllatigande, en småakig förklaring, som eadast hbjelpt ) var Ef 1 I 6 f S honom, som man säger, ur askan i elden, Tyskland. Xya prof på den faderliga styrss:a i ! Böajern, Konungen af Böjern, som nyligen hållit räfst I. med skägg, polissonger och urkedjor hos skollärarne i Rhenkretsen, lärer nu umgås med pla-! aen att upphäfva polytechniska skolan i Mua-j chevp. Den fria och på det praktiska rigtade anda, som det ligger i en sådan undervisningaustelts natur att utveckla hos lärjungarne, pas-; sar naturligtvis igeke in med det trångbröstade och inskränkta system, som synes sträfva att, om möjligt, förvandla hela Bäjern till ena enda stor rmunkeell. Underrättelsea om denun tilltänkta eskofrifaing skall bafva väckt mycken scnsation i landet. Rabulism ti Bremen. Då årsdagen af slaget vid Leipzig firades il Bremen, var hela staden illumiaerad, med un-; I danteg 21 ett enda hur, som beboddes af en ÅFransman, ZHetta togs så illa af pöbelo, att) iden slog ut alla rutorna och förstörde fönstermosterna. Det förtjenar anmärkas, sigom bevis Åpå det tuoga ek, som hvilar öfver pressen i Tyskland, att isgen eada tidning, hvarken i ÅBramen eller dess grannsk:p, vågade omtala händelsen, och att Tyskarne först fingo läsa uuderrättelsen derom i fransyska blad. Om de politiska tänkesälten hos våra granf nar, Danskarne. Då throuföljaren, Prins Christian, på sia hemresa från Tyskland, med sin gemål kom tll I Schleswig, illumiserades staden om aftonen. ti Bland andra transparenter var ex med priasens navanehiffor och följande inskription: ÅA Norge förvarar furstens skönaste hand-I ling. Vårda de frön, dina förfäder här -Futsåt:! så I samma hus sigs en snousn transparent, fö reställspde en ekiöfskrans, upplyst med följende ord: al Du hör fordom i nordes grundlagt et olverk, som bådar oss en stor framtid. -) Dessa trapsparenter gjorde så ondt i ögonen på polisen, att den lät anvbefalla buiägaren at gi boritaga dem, hvartill ban äfven slutligen måInre beqväms sig, fastän under protest emot deta -Ju våld. Saken ber af honom blifvit onmälc elhos Seblesw!g-Holsteioska regeringen, och klatigan der förd öfver polisens obehöriga förfarande. Denna höndelse wisar i sin mån, att förboppj ningar om ett koostitutionelt system i Dammari jfösta sig vid tbromföljerons person. Om cei is hvad ferad de komma att uppfrilas, har