räkna något blind! devouveraenat. De: var aft Lu
tionslgardets åsyn armeea 1831 och 18821con
de att angripa folket och göra det motstånd;
a är det ovisst, hvad exempel nationalgardet
ulle gifva. Skulle man ock kunna hindra pe-
joaenus föredragning i kammaren, på den grund
t kartan förbjuder beväpnade korpsers råd-
lägning, så kan man dock icke hindra den att
openbara sig i valkoilegierna. — Hr Molc sy-
es för närvarande su högst i konvugens gunst
ch bestämd att i alla händelser öfverlefva det
ärvarande kabinettet, hvars förändring i alla
il blott blir nominell.
Såsom et prof på den närvsrande franska
vinisterns för allmänna undervisningen, Hr Sal
aadys, ljusa blick i afssends på denna vigtiga
ngelägenhat, må anföras, att ham påbjudit inrätt-
ingen af säkeliade bullstins scholaires, eller
örhållnvingsböcker, i hvilka elevens förhållande
ned noggranhe; annoteras, i den lofvårda
fsigt, att framdeles, i synnerhet vid befordrin
ar till statens embeten, tjena såsom meritiisia.
Förståndigt folk har längesedan anmärkt, att om
dessa specialer en eller annan gång kunna !joma
ill vetmedel för vissa med en viss portion få-
länga begåivade anlag, de likväl betraktades så-
som teatimonia för hela !efraden, bafva dei
emot sig a förekomma en fallkomlig förseving
af barndomens fel, samt att inpå barnets hela
lefnad fortplanta den orättvisa, för hvilken det
under skoltiden tillsfrentyrs varit effsr. För
att förminska intrycket af den småaktighet, hvar-
om Hr Salvandys ofrannärande bulletins scho-l4
laires bära ett så tydligt vittne, bar han nyli-
gen Iåit Moniteusn förklara, att i nämnde för-
hållningsböcker endist de berömvärdga dragen
antecknas och de dåliga förbigås med stllati-
gande, en småakig förklaring, som eadast hbjelpt
)
var
Ef
1
I
6
f
S
honom, som man säger, ur askan i elden,
Tyskland.
Xya prof på den faderliga styrss:a i !
Böajern,
Konungen af Böjern, som nyligen hållit räfst I.
med skägg, polissonger och urkedjor hos skol-
lärarne i Rhenkretsen, lärer nu umgås med pla-!
aen att upphäfva polytechniska skolan i Mua-j
chevp. Den fria och på det praktiska rigtade
anda, som det ligger i en sådan undervisning-
austelts natur att utveckla hos lärjungarne, pas-;
sar naturligtvis igeke in med det trångbröstade
och inskränkta system, som synes sträfva att,
om möjligt, förvandla hela Bäjern till ena enda
stor rmunkeell. Underrättelsea om denun till-
tänkta eskofrifaing skall bafva väckt mycken scn-
sation i landet.
Rabulism ti Bremen.
Då årsdagen af slaget vid Leipzig firades il
Bremen, var hela staden illumiaerad, med un-;
I danteg 21 ett enda hur, som beboddes af en
ÅFransman, ZHetta togs så illa af pöbelo, att)
iden slog ut alla rutorna och förstörde fönster-
mosterna. Det förtjenar anmärkas, sigom bevis
Åpå det tuoga ek, som hvilar öfver pressen i
Tyskland, att isgen eada tidning, hvarken i
ÅBramen eller dess grannsk:p, vågade omtala
händelsen, och att Tyskarne först fingo läsa uu-
derrättelsen derom i fransyska blad.
Om de politiska tänkesälten hos våra gran-
f nar, Danskarne.
Då throuföljaren, Prins Christian, på sia hem-
resa från Tyskland, med sin gemål kom tll
I Schleswig, illumiserades staden om aftonen.
ti Bland andra transparenter var ex med priasens
navanehiffor och följande inskription:
ÅA Norge förvarar furstens skönaste hand-
-I ling. Vårda de frön, dina förfäder här
-Futsåt:!
så I samma hus sigs en snousn transparent, fö
reställspde en ekiöfskrans, upplyst med följen-
de ord:
al Du hör fordom i nordes grundlagt et
olverk, som bådar oss en stor framtid.
-) Dessa trapsparenter gjorde så ondt i ögonen
på polisen, att den lät anvbefalla buiägaren at
gi boritaga dem, hvartill ban äfven slutligen må-
Inre beqväms sig, fastän under protest emot det-
a
-Ju våld. Saken ber af honom blifvit onmälc
elhos Seblesw!g-Holsteioska regeringen, och kla-
tigan der förd öfver polisens obehöriga förfa-
rande.
Denna höndelse wisar i sin mån, att förbopp-
j ningar om ett koostitutionelt system i Dammari
jfösta sig vid tbromföljerons person. Om cei
is hvad ferad de komma att uppfrilas, har