ökad anledning till den sorgliga erfarenheten,
natt det icke alltid är de ansvarige embetsmän-
nen, som man kan förebrå de laglösheter och
mobetänksamheter, som förmärkas i de allmänna
ingelägenheternas förvaltning. ,
Ja så! bar då Stockholmsbladet Aittills verk-
ligen varit af den meningen, att allt det som
sker bos oss i styrelseväg och specielt i frågan
om pressen, helt oeh hållet förskrifvit sig från
embeismännex? Månne häri cj ligger en liten
brist på uppriktighet, eller månne upprigtighe-
ten ej skulle utvisa en större grad af menlös-
het än Stockholmsbladets Red. kan förmodas
äga? För öfrigt, om Hofkanslern enskildt kom-
murnieerar en tilltänkt embetsåtgärd på högre
ort, blir sådant hans ensak, och en sådan en-
skild kommunikation verkar hvarken till eller
ifrån i afseende på hans befogenhet eller an-
svarighet såsom embetsman, Statsrådshandling
kunde deremot frågan om ett åtal, icke, såsom
Stockholmsbladet förmodar, komma att blifva,
arnat än på grund af en hemställan från dom-
stolen enligt 1777 års bref. Deremot bekän-
na vi, att om det är grundadt, att den per-
son, vid hvilken landet måste fästa sitt hopp
för framtiden, vid detta tillfälle genom sin
enskilda mellankomst (om maktspråk är här ju
ej fråga) afstyrt en ensidig och emot tryckpres-
sen fanatisk Hofkanslers extravaganser så anse
vi bonom härutinnan ej hafva gjort någon otjenst
hvarken åt styrelsen, som i första rummet må-
ste svida för de skandaler, dess ledamöter
ådraga henne, och som tvifvelsutan finner sig
något mer än belåten med det bryderi, Herr v.
H:s jagning efter tryckfrihetsproeesser redan
medfört, ej heller åt landet, som, om det icke
hoppas mycket af Herr von Hartmansdorffs af-
lägsnande — oeh vi pläga just icke vara de,
som göra oss illusioner — likväl kan tåla vid en
lisa för det närvarande, och är erkänsamt för
allt som der!ill bidrager.
Nya Argus (ersättningsblad för den indragna
Nya: Freja) betraktar Hr von Hartmansdo:ffs
förfiyttning till Kalmar såsom en favör, i an-
seende till de ökade löneinkomsterna, och an-
ser ansvarighetslagen derigenom illuderad. I
det förra har Freja utan tvifvel rätt; men
huru vill man väl tänka sig, att en konseljleda-
mot i våra dagar skulle bli rent af afskedad
på grått papp:r? Hvad det sednare åter angår,
så, i fall. ansvarighetslagarna hos oss betyda
någonting, och hopp vore att de skulle kunna
tillämpas med mera: påföljd hädanefter än hit-
tills, så inse vizalldeles icke, hvarföre det ej
lika väl kan gå an att genom dom skilja en
Rådgifvare ifrån en Landshöfdinge- som en
Statssekreterarebefattning, om han förtjent det
sednare. Med den semmansättning Riksrätt och
vanliga Konstitutiopsutskott hos oss äga, synes
man dock kunna vara ganska trankil i båda
fallen:
an ang ILS AS LS Fo MaA