Herr C. Barth har anhållit om rum i bladet
för nedanstående upplysnivg:
I anlednirg af den recersion öfver mitt uppträ-
dande på Kongl. teatern härst-des, som influtit i
Avronbladet N:o 244, anhåller j-g få meddela töljan
ås förklaring: I en lingre tid bar jag varit sjuklig,
och först för några dagar sed:n så frisk, att jag till-
trodde mig spela. Degen förs mitt framträdinde be-
fenn jag mig i ett sällskap, der jag utan tvifrel ådrog
mig en ny itörkylning. cmed:n j:g morgonsn derpå
via repvititionen åter been mig illamående. Jag
hosnadas likväl att blifva bättre för aftonen, men
deita hopp uppfylldes ickoa. ta hvar inser lätt, att
ett instrument, sådart som oboön. icke med lätthet
tr:lteras ef den som befi ner sig illamående, och att
detta ver händelsen med nig, hada, som jag tror,
den ärsde recensenten bord: förmoda, som min o-
pecslighat icke var så obekant, Hans dom öfver mitt
s:2o! skolle då hafva röjt mera öfserseonde, isynnerhet
som jag vågar smickria mig med att på flera ställen
inom cen musikaliska veriden hafva stidgat ett ic-
ko :å obetydligt anzeende -åsom solospslare. Stock-
holm den 20 Oktober 1838.
C. BARTH.,
Förste Oboist vid Kongl.
Danska kapellet.
Åt denna förklariog har red. så mycket hel-
dre lemnat ett rum, som den framställer
orsakerne, hvorföre Hr Berihs uppträdande
härstädes den ifrigavarande sftonen ej fullkom-
ligt rättfärdigade det rykte, som föregått honom.
Ait dessa orsaker voro recensent n obekanta, lärer
inses af de loforå han eguat åt den sida af Hr
B:s musikaliska tsleng, som icke generades af
det tillfalliga hindret för excekutionen.