Herr C. Barth har anhållit om rum i bladet för nedanstående upplysnivg: I anlednirg af den recersion öfver mitt uppträdande på Kongl. teatern härst-des, som influtit i Avronbladet N:o 244, anhåller j-g få meddela töljan ås förklaring: I en lingre tid bar jag varit sjuklig, och först för några dagar sed:n så frisk, att jag tilltrodde mig spela. Degen förs mitt framträdinde befenn jag mig i ett sällskap, der jag utan tvifrel ådrog mig en ny itörkylning. cmed:n j:g morgonsn derpå via repvititionen åter been mig illamående. Jag hosnadas likväl att blifva bättre för aftonen, men deita hopp uppfylldes ickoa. ta hvar inser lätt, att ett instrument, sådart som oboön. icke med lätthet tr:lteras ef den som befi ner sig illamående, och att detta ver händelsen med nig, hada, som jag tror, den ärsde recensenten bord: förmoda, som min opecslighat icke var så obekant, Hans dom öfver mitt s:2o! skolle då hafva röjt mera öfserseonde, isynnerhet som jag vågar smickria mig med att på flera ställen inom cen musikaliska veriden hafva stidgat ett icko :å obetydligt anzeende -åsom solospslare. Stockholm den 20 Oktober 1838. C. BARTH., Förste Oboist vid Kongl. Danska kapellet. Åt denna förklariog har red. så mycket heldre lemnat ett rum, som den framställer orsakerne, hvorföre Hr Berihs uppträdande härstädes den ifrigavarande sftonen ej fullkomligt rättfärdigade det rykte, som föregått honom. Ait dessa orsaker voro recensent n obekanta, lärer inses af de loforå han eguat åt den sida af Hr B:s musikaliska tsleng, som icke generades af det tillfalliga hindret för excekutionen.