dem, skulle en Fransysk flotta genast afgå för
att blockera Alexandria och Syriska kusten.
Fransyska regeringen hade i detta ämne råd-
gjort med England, Ryssland och Österrike,
oeh alla dessa makter voro fullkomligt ense om
de åtgärder, som borde vidtagas, i fall ej vice-
konungen ville afstå från sina förehafvanden.
Mehemed Ali hade svarat generalkonsuln munt-
ligen, att han vore förvånad öfver den bistra
tenea i den Fransyska noten. Han ville dock
icke tvista härom, emedan han dertill hade för
mycken aktning för Fransyska regeringen. Han
bad henne vara öfvertygad, att hans afsigt ej
vore att börja fiendtligheter emot Porten. Men
han hoppades, att Fransyska och Engelska ka-
binettersa ännu en gång skulle taga hans ställ-
ning i öfvervägande och besinna, att ban ieke,
utam orättvisa emot sin familj, kunde afstå från )
sina oafhängighetsplaner. — Vicekonungen är-
nade med första företaga en resa till guldgruf
vorna i Semiaar.
Nilen hade icke stigit till den höjd, att man
hade anledning hoppas en god skörd.
Mexico.
Från Tampieo hafva underrättelser ankommit
af den 6 Augusti. I Vera Cruz förstärktes be-
sättningen, och kastellet San Juan 4 Ulioa ha-
de blifvit provianteradt för 6 månader. Fransyska
bleekadeskadern var för fitalig, för att kunna
verkställa blockaden med något serdeles efter-
tryck. Med undantag af Vera Cruz, kunde
fariyg inlöpa nästan i alla andra hamnar. De
saart väntade nordliga vivdarna troddes göra det
omöjligt för Fransyska kryssare att hålla sjön.
En öfverste Almonto skuile afgå till Paris, med
instruktioner för dervarande Mexikanske mini-
stern.
föroummit havs planer; 1 fall han fortfore :
I
Södra Amerika.
Underrättelserna om Doktor Franeiss död i
Paraguay bekräftar sig ej. Alexander von Hum-
beldt har nyligen heft ett bref från Bonplaud,
och då detta skrefs, i början af Juli, lefde E.an-
cia och var vid god helsa.
Persien.
Engelske ambassadören i Konstantinopel hade,
genom en Tartar, fått depecher från Tabris af
Id. 17 Augusti. Schaken fortsatte då ännu He-
rats belägring. En hufvudstorm hade blifvit
afslagen, med stor förlust för de belägrande;
men ieke desto mindre beredde Sehaken sig
till ett nytt anfall. Dette trodde man föga
komma att lyckas bättre än det föregående, e-
medan Perserne ledo brist på alla förnöden-
heter och deras mod började sjunka. Engel-
ske ministern hade ankommit till Teheran, och
väntades d. 23 Aug. till Tabris, hvarifrån han
i slutet af månaden ärnade begifva sig till Tur-
Ikiska gränsen, såsom det sades, till Bajazid.
iDer ville han invänta ytterligare instruktioner
från sin regering. Underrättelsen om ankom-
Isten af ett detasehement Engel:ka truppar till
Busehir hade väckt stark sensation i Schakens
5 och i landet.
I
Engelska Spanmålslagarna.
Då Engelska folket ru börjat, lifligare än nå-
gonsin, inse den skriande oräitvisan i dessa la-
gar, det vill säga iden dryga tullen på utländsk
sparmål och allvarligare än förr ifrar för deras
upphäfvar.de, torde det ej vara utan intresse ati
närmare betrakta deras följder. Deras försvara-
rare invända vanligen, när man förebrår dem at:
de fördyra arbetarens bröd, det arbetslönen rät-
tar sig efter brödtaxan och stiger i lika förbål-
lande med spanmålspriset. Den klass, hvars
förtjenst går från handen till munnen, har
derföre, säga de, intet skäl att sätta sig emot
ide höga spanmålspriserna. Man kunde lätt gö-
ra detia inkast krafilöst genom en erinran, att
larbetslönen endast reglerar sig efter bebofvet
-laf verksamma händer och antalet af arbeissö-
Ikander, — ja, att arbetet är likaså väl en
I maknaadsvara som någon annan. Men satsens
j vederläggning är ganska lätt, äfven genom an-
fl dra fekta, I September 1885 var medelpriset
.!på spaomål 42 sh (omkring 40 Rdr Ryds) per
JQuanen (ei mått af omkring 1 ?3z tunna) men
pIhar uader de följande åren sigit till 50, 58 och
(73 sb. Skillaadsn i prset på en Quartier hvo-
te, gör således på 4 år 31 sb. eller 75 pro-
cent. Iogen lörer wifja påstå, tt arbetslönen
stigit i samma förhållande, och att en arbetare,
1 0 ARM fon ÅA MA. In. oo
j
j
Å
Å