dem, skulle en Fransysk flotta genast afgå för att blockera Alexandria och Syriska kusten. Fransyska regeringen hade i detta ämne rådgjort med England, Ryssland och Österrike, oeh alla dessa makter voro fullkomligt ense om de åtgärder, som borde vidtagas, i fall ej vicekonungen ville afstå från sina förehafvanden. Mehemed Ali hade svarat generalkonsuln muntligen, att han vore förvånad öfver den bistra tenea i den Fransyska noten. Han ville dock icke tvista härom, emedan han dertill hade för mycken aktning för Fransyska regeringen. Han bad henne vara öfvertygad, att hans afsigt ej vore att börja fiendtligheter emot Porten. Men han hoppades, att Fransyska och Engelska kabinettersa ännu en gång skulle taga hans ställning i öfvervägande och besinna, att ban ieke, utam orättvisa emot sin familj, kunde afstå från ) sina oafhängighetsplaner. — Vicekonungen ärnade med första företaga en resa till guldgruf vorna i Semiaar. Nilen hade icke stigit till den höjd, att man hade anledning hoppas en god skörd. Mexico. Från Tampieo hafva underrättelser ankommit af den 6 Augusti. I Vera Cruz förstärktes besättningen, och kastellet San Juan 4 Ulioa hade blifvit provianteradt för 6 månader. Fransyska bleekadeskadern var för fitalig, för att kunna verkställa blockaden med något serdeles eftertryck. Med undantag af Vera Cruz, kunde fariyg inlöpa nästan i alla andra hamnar. De saart väntade nordliga vivdarna troddes göra det omöjligt för Fransyska kryssare att hålla sjön. En öfverste Almonto skuile afgå till Paris, med instruktioner för dervarande Mexikanske ministern. föroummit havs planer; 1 fall han fortfore : I Södra Amerika. Underrättelserna om Doktor Franeiss död i Paraguay bekräftar sig ej. Alexander von Humbeldt har nyligen heft ett bref från Bonplaud, och då detta skrefs, i början af Juli, lefde E.ancia och var vid god helsa. Persien. Engelske ambassadören i Konstantinopel hade, genom en Tartar, fått depecher från Tabris af Id. 17 Augusti. Schaken fortsatte då ännu Herats belägring. En hufvudstorm hade blifvit afslagen, med stor förlust för de belägrande; men ieke desto mindre beredde Sehaken sig till ett nytt anfall. Dette trodde man föga komma att lyckas bättre än det föregående, emedan Perserne ledo brist på alla förnödenheter och deras mod började sjunka. Engelske ministern hade ankommit till Teheran, och väntades d. 23 Aug. till Tabris, hvarifrån han i slutet af månaden ärnade begifva sig till TurIkiska gränsen, såsom det sades, till Bajazid. iDer ville han invänta ytterligare instruktioner från sin regering. Underrättelsen om ankomIsten af ett detasehement Engel:ka truppar till Busehir hade väckt stark sensation i Schakens 5 och i landet. I Engelska Spanmålslagarna. Då Engelska folket ru börjat, lifligare än någonsin, inse den skriande oräitvisan i dessa lagar, det vill säga iden dryga tullen på utländsk sparmål och allvarligare än förr ifrar för deras upphäfvar.de, torde det ej vara utan intresse ati närmare betrakta deras följder. Deras försvararare invända vanligen, när man förebrår dem at: de fördyra arbetarens bröd, det arbetslönen rättar sig efter brödtaxan och stiger i lika förbållande med spanmålspriset. Den klass, hvars förtjenst går från handen till munnen, har derföre, säga de, intet skäl att sätta sig emot ide höga spanmålspriserna. Man kunde lätt göra detia inkast krafilöst genom en erinran, att larbetslönen endast reglerar sig efter bebofvet -laf verksamma händer och antalet af arbeissöIkander, — ja, att arbetet är likaså väl en I maknaadsvara som någon annan. Men satsens j vederläggning är ganska lätt, äfven genom anfl dra fekta, I September 1885 var medelpriset .!på spaomål 42 sh (omkring 40 Rdr Ryds) per JQuanen (ei mått af omkring 1 ?3z tunna) men pIhar uader de följande åren sigit till 50, 58 och (73 sb. Skillaadsn i prset på en Quartier hvote, gör således på 4 år 31 sb. eller 75 procent. Iogen lörer wifja påstå, tt arbetslönen stigit i samma förhållande, och att en arbetare, 1 0 ARM fon ÅA MA. In. oo j j Å Å