FRÅGAN OM BRÄNVINSBRÄNNINGENS
INSTÄLLANDE.
Öfver detta ämne hafva flera uppsatser från
olika provinser blifvit til Red. insända, några
starkt voterande för bränvinsbränningeas par-
tiella inskränkning, andra åter för den satsen,
att regeringen måite låta denna hushållsgren,
likasom hvarje annan, reglera sig sjelf. Ingen
har, så vidt vi kunnat erfara, ansett möjligt,
att helt och hållet, d. v. s. för hela vintern,
förbjuda bränningen, så länge landthushållnin-
gen icke är annorlunda ställd, och då en stor
mängd mindre jordbrukare, isynnerhet i Skåne,
derigenom skulle vara urståndsatte att draga
fördel af sin potatesskörd. Frågan, som rege-
ringen snart får att afgöra, lär således vara,
i hvad min ändamålet, att minska konsumtionen
af spannmål till bränning, verkligen skall!vinnas
genom två eller tre månaders minskning i brän-
niogstiden, och i denna fråga synes oss för-
fattaren af en Red. i går tillhandakommen
uppsats hafva resonerat så följdriktigt samt i
stöd af erfarenheten och äldre fakta, att vi anse
hans åsigt af ämnet förtjena uppmärksamhet
hos alla dem, som ieke råka i sådan ifver, så
snart ordet bränvin nämnes, att de alldeles icke
vilja taga reson, eller som fortfara i den fåfänga
tankan, att bränvinet hos oss någonsin skall
kuara fördyras så, att priset hindrar mängder
att supa, Vi införa denna artikel här nedan,
så lydande:
E,Vid hemkomsten från en resa genom Öster-
götbland och Småland, råkade insändaren, un-
der blädrandet i gamla tidningar, på en in-
sänd artikel i Dagligt Allehanda för den 12
dennes, deri författaren, med anledning af de
missgynnande underrättelser, som inlupit om