,latt utom de s. k. förmännen, af hvilka en olhar 52A, skill. och 4 hafva 5 sk. b:ko i timI man, finnas blott 10 arbetare vid hela verksta-Iden, som hafva 4 sk. banko, men de flesta 4 a sk. riksgälds och derunder, och dessa skola t likväl vara brukbare filare och svarfvare. t! I afseende på planmässighetenaf nya bygginadsföretag förmäles det, att styrelsen föresiap git och bolaget bifallit uppbyggandet af ett nytt machinhus, två våningar högt, samt en jordvåning, allt af kalksten. Dess ändamål lär vara att der inrätta en kbyflingsmachin, som skall införskrifvas från England, samt flera svarfstolar, för att hinna med arbetet, då hyfkommer i verksamhst. Härvid 2 t anmärkes, i den ena uppsatsen, som är af en i orten boende aktieägare, att det tyckes som om srvarfstolarnes antal obetydligt behöfde tillökas, då jde som nu äro sysselsatte med plansvarfning, blifva lediga genom hyflingsmachinens anskaffande. Vidare, att vattenbjulet i det machinhus, som nu finnes, med sin vattendrift är vida starkare, är som behöfves för de svarfstolar, hvilka äro i hutet och går med blott halfva vattenpådragningea. Iusändaren anser derföre, att det varit vida bättre aw tillI bygga detta machinhus för ändan, med ett Jannat mindre hus för hyfliagsmaehinen, och inreda den öfra våningen med så många svart I stolar som behöfdes, i stället för de filbänkar, som der fianas. ÅAiven tror insändaren säkert, att om alla dessa machiserier blifva färdiga och få arbeie, så komma gjuteriet och smedjorna ej att förslå, och man är då inne på eit helt uividgringssystem, som å nyo skall uppsluka I kostnaderna och medföra ny skuldsättning. ) En större brist anser Ins. ligga deruti, att! I vid en så ster verkstad ej fianes en enda plåt1sax till pannorna, och ieke en vertikal-borrI maehin, oakiadt dessa instrumenter alla dagar I behöfvas långt mer än byflingsmaehinen, och Ikostia vida mindre. Sjeliva laget af panneverk j ON SN ff MM Re MM PP PR w i — —— ——— —KR — — ——AK? MR Or ae an Åstaden anses ock otjenligt, då den är lagd så långt från vattendraget, att det ej kan h-fva nåIgon nytta deraf, utan biäljor för sjudubbla härdar måste dragas för hand. Sisom prof på förvaliningsprinciper anföres i öfrigt : I början af detta år engagerades en Eugelsk ritare att förestå ritkontoret, och, som det heteri kontraktet, konstruera maehinerne soma! uudervisa de yngre ritarne. Denne man hade! varit en civil engineer under Rensie och sta-! kat ut railvägar i England, men förstod sig ej på vanliga sjöeller landtångmackhiner. Han var ej heller konstruktör, och detta borde ock varit öfverflödgt, då denna detalj just är hrad som borde tillhöra Hr Fraser, hvilken har omkriog 6000 Rår Bio om året, när man räknar ialla förmåner. När denne nye riteren kem,j I förklarade han, att han ej arbetade något innan : han fiex betalt 70 Purd för hitresan, och Siyrelsen måste efter 4 månader skieka honom tillI baka med uppoffring af 136 Pund uten att verkstaden haft någon nytta af honom. Detta, I mener Ins., visar, att Styrelsen gifvit sin kommissionär i London oriktiga och konfasa instruktioner. En åBnan sak må ännu ibland flre anföras! i Arbetarne fingo i fjol virke att bygga sig enl i dansplan, för att roa sig på Söndagaraa. I år i förbjöd Styrelsen dem att dansa före kl. 6 eller efter 10 någon Söndagsafton. i Följden blef, att folket klockan 10 ej gicki hem utan på krogarna och der tillbragte natten, ji stället att dansa ett par timmar lingre och gå trötta men nyktra till sängs. En afton dansade ide ändå mot förbudet lävgre än till kl. 10. I Då anställdes af Hr Kommerse Rådet Santesson ) jen formlig polisuadersökning, som varade idol ira dagar, med vitnens afhörande m. m. (dock i utan eds afläggande.) Sedan undersökningen var slut, dömdes åtskilliga till bö.er af 13 Rdr 16 sk., 10 Rgr o. s. v. olika. Arbetarne, föriargade häröfver, klädde i år ingen Majsting, utan skuro i stället ned den garsla och buro jen aftoa bort den i proeession. Häröfrer blef luy undersökning, som varade mest en vecka, ! och hvarvid nästan hela arbetspersonalen uppkallades. Slutet var att åter några fälldes tili i böter, som inskrefvos i motböckerna. Minga j