mande marknaden stänges för våra moanufaktu-
rer. Märk äfven — 1 förbigående — de on-
da följderna, de grofva, tll och med löjliga,
inkonseqvenserna hos partigrundsatserna, då de
missbrukas. Ar 1820 understöddes jag på det
kraftigaste af Whigismens anhängare (vi voro
då alla i oppositionen) emot den allravärsta
handliog, Tories nånsin förtagit sig — billen,
som skull: aftålla Droitniogen ifrån att beträda
Eoglands jord, för att göra Konungen till vil-
jes; men deuna Torybidl gjord-s åtminstone ic-
ke så, att cj Drotiuingen fick åtojota rättegångs-
förmåner. Hennes advokster hördes emot den-
samma i tvänne måvader och tillintetgjorde
den. Och likväl försvara saroma Whigs nu,
för att behaga ea vicekonungs (Durbams) fel-
aktgsa rådgilvare- (ty jag är försäkrad, att han
ej sjelf kan hafva hacdiat på detta sätt) en bill,
enligt hvilken 16 personer utsn rättegång blit-
vit iandsförvista, och hvilken bill en af dess
upphofsmän, utan öfverdrift, stämplat såsom n
aki af fasansfull orättvisa och despotisi Då
parlimentet: äter kommer tillsammas, få vi se,
huruvida samma motståvd emot all reform fort-
far, genora hvilket början af sista sessionen så
uimärkte sig framför ala dess föregåazare. Om
mellantiden begagnas af folket au lugnat, men
kraftfullt, för dess representanter fraxcligga si-
pa tänkesätt och sina beslut, så kanna större
saker uträttas än de, som ensamt genom all-
männa tänkesättets styrka tillvigabragies för vå-
ra meduredersåtare i kolonierna. Om folket
deremot visar sig likgilivgt för hvad som mnär-
rast rörer detsamma, då få vi åter se förnyadt
detta partiernas spel, som icke illa passade för
akernas fordna ställving och vid sina tillfällen
ver a! nytta för landet, men hvilket i våra da-
gar icke kan hafra annan verkan än den, att
;vekfuit beröfva nationen sina välförvärfvade
ättigheter och fördröja den allmänva utveck-
ingen till ett bätire sakernas tillstånd.