amnat sätt missbrukat den erhållna friheten. Allt
tycktes utvisa, att planen för deras successiva
emancipation varit med klokhet uppgjord, och
ej förfelat den påräknade verkan att göra dem
skickliga för frihetens åtnjutande.
En mängd th hade ankommit till England,
hvilket vuxit på Brittiska gebitet i Assam. Det
ansågs af kännare vara till alla delar lika godt,
som det Kinesiska theet.
Underrättelsen om Esparteros återtåg öfver
Ebro hade i London gjort n obebaglig sen-
saiion, emedan hela sommarkampanjen nu gålt
förlorad för drottningens sak, och pretendenien
ålminstone ännu elt år ansågs kunna fortsätta
sitt insuriektionsväsen.
Belgien. 4
Municipalrådet i Brussel har enhälligt vote-
rat en adresz3 till konungen, hvari det begör, att
han icke måtte ingå på Belgiska gebitets styc-
kande genom afträdavde af en del af Luxem-
burg och Limburg. Belgien ville med lit och
blod försvara resultaterna af 1830 års revolu-
tion. Diplomaterne i London kunde vara för-
säkrade, att i fall den ville pålägga Belgien dessa
hårda och föraedrande vilkor, så förberedde de
en ny revolution, i stället att sluta den förra,
0. 5. Vv.
J Armsterdamska Handelsbladet för den 16
dennes heter det, att konungen a? Holland san-
nolikt icke korde ingå på de sednaste förslag,
som konferensen i London gjort honom.
Scluveitz.
I Zurich hafva officerarne vid kantonens
trupper aflåtit ex adress till stora rådet, i hvil-
ken de lofva att uppoffra allt för landets sjlt-
ständighet, i händelse densamma skulle blifva
hotad. I Geneve sattes fästningsverken i ord-
ning, trupperne gjordes marchfärdiga och am-
munition uppköptes. Andan tyckes öfverallt i
landet vsra ganska krigisk, och man hade till
cech med uigifvit från trycket en plan att orga-
nisera Schweitziska guerillor.
Ryssland.
Från ,Polska gränsenn skrifves den 1 den-
nes, att, enligt säkra underrättelser, betydande
rekryteringar förehades i Ryssland. Det sades,
att hvar 40 man skulle utskrifvas af hela dea
till krigsijenst dugliga befolknipgen. En mängd
kurirer, som kommo onh gingo, sedan kejsa-
rer afrest till Tysklind, tycktes tyda på Vig-
tiga händelser.
Turkiet.
Pesten hade i slutet af Augusti utbrustit bland
de utanför Konstantinopel förlagde trupper.
Annu hade den ej spridt sig till staden, ehuru
27 serskilda fell redan förekommit blend trup-
perne. Lägret hace från alla sidor blifvit cer-
neradi, för att, om möjligt, förekomma smit-
tans vidare fortplantande.
Alven i Brussa bade pesten visat sig, och
alla, som kommo derifrån, underkastades en
siräng karantän.
Tyskland.
Från Wien berättas den 11 dennes, såsom
fullkomligt säker, den vigtiga nyhetev, att krig
blifvit förklaradt emellan England och Per-
sien.
Hela den Ryska kejserliga familjen, som den-
ra sommar rest i Tyskland, hade äen 16 den-
nes sammantröffat i Sanssouci, vid Berlin. De
bida äldre storfurstinnorna, Olga och Mana,
hade samma dag ditkommit från S:t Petersburg.
Krozprivsen af Bije:n skall, under kejsarens
vistende i Miänchen, hafva blifvit förlofvad med
storfurstiicnan Maria, och prinsessan Olga lärer
komma att förmälas med arfpriasen af Sachsen-
Weimar, Böjerske krocprinsen har begifvit sig
till Beriin,
Siänderna i Wärtemberg, hvilka i slutet a!
Juni prorogerades, hafva åter börjat sina ses-
sioner.
Drottningen af Grekland hade ankommit till
Triest. Konurg Otto sades om eit par må-
nader skola komma efter till Tyskland, för att
hemia henne hem,
Regerande hertigen af Hohenzollern Hechin-
gea afled d. 12 dennes hastigt, af slog. Hans
son arfprinsen (gift med prinsessan Horiensia
af Leuchteoberg) har tillträdt regeringen efter
honom.
Vid ytterlgare undersökning angående den