amnat sätt missbrukat den erhållna friheten. Allt tycktes utvisa, att planen för deras successiva emancipation varit med klokhet uppgjord, och ej förfelat den påräknade verkan att göra dem skickliga för frihetens åtnjutande. En mängd th hade ankommit till England, hvilket vuxit på Brittiska gebitet i Assam. Det ansågs af kännare vara till alla delar lika godt, som det Kinesiska theet. Underrättelsen om Esparteros återtåg öfver Ebro hade i London gjort n obebaglig sensaiion, emedan hela sommarkampanjen nu gålt förlorad för drottningens sak, och pretendenien ålminstone ännu elt år ansågs kunna fortsätta sitt insuriektionsväsen. Belgien. 4 Municipalrådet i Brussel har enhälligt voterat en adresz3 till konungen, hvari det begör, att han icke måtte ingå på Belgiska gebitets styckande genom afträdavde af en del af Luxemburg och Limburg. Belgien ville med lit och blod försvara resultaterna af 1830 års revolution. Diplomaterne i London kunde vara försäkrade, att i fall den ville pålägga Belgien dessa hårda och föraedrande vilkor, så förberedde de en ny revolution, i stället att sluta den förra, 0. 5. Vv. J Armsterdamska Handelsbladet för den 16 dennes heter det, att konungen a? Holland sannolikt icke korde ingå på de sednaste förslag, som konferensen i London gjort honom. Scluveitz. I Zurich hafva officerarne vid kantonens trupper aflåtit ex adress till stora rådet, i hvilken de lofva att uppoffra allt för landets sjltständighet, i händelse densamma skulle blifva hotad. I Geneve sattes fästningsverken i ordning, trupperne gjordes marchfärdiga och ammunition uppköptes. Andan tyckes öfverallt i landet vsra ganska krigisk, och man hade till cech med uigifvit från trycket en plan att organisera Schweitziska guerillor. Ryssland. Från ,Polska gränsenn skrifves den 1 dennes, att, enligt säkra underrättelser, betydande rekryteringar förehades i Ryssland. Det sades, att hvar 40 man skulle utskrifvas af hela dea till krigsijenst dugliga befolknipgen. En mängd kurirer, som kommo onh gingo, sedan kejsarer afrest till Tysklind, tycktes tyda på Vigtiga händelser. Turkiet. Pesten hade i slutet af Augusti utbrustit bland de utanför Konstantinopel förlagde trupper. Annu hade den ej spridt sig till staden, ehuru 27 serskilda fell redan förekommit blend trupperne. Lägret hace från alla sidor blifvit cerneradi, för att, om möjligt, förekomma smittans vidare fortplantande. Alven i Brussa bade pesten visat sig, och alla, som kommo derifrån, underkastades en siräng karantän. Tyskland. Från Wien berättas den 11 dennes, såsom fullkomligt säker, den vigtiga nyhetev, att krig blifvit förklaradt emellan England och Persien. Hela den Ryska kejserliga familjen, som denra sommar rest i Tyskland, hade äen 16 dennes sammantröffat i Sanssouci, vid Berlin. De bida äldre storfurstinnorna, Olga och Mana, hade samma dag ditkommit från S:t Petersburg. Krozprivsen af Bije:n skall, under kejsarens vistende i Miänchen, hafva blifvit förlofvad med storfurstiicnan Maria, och prinsessan Olga lärer komma att förmälas med arfpriasen af SachsenWeimar, Böjerske krocprinsen har begifvit sig till Beriin, Siänderna i Wärtemberg, hvilka i slutet a! Juni prorogerades, hafva åter börjat sina sessioner. Drottningen af Grekland hade ankommit till Triest. Konurg Otto sades om eit par månader skola komma efter till Tyskland, för att hemia henne hem, Regerande hertigen af Hohenzollern Hechingea afled d. 12 dennes hastigt, af slog. Hans son arfprinsen (gift med prinsessan Horiensia af Leuchteoberg) har tillträdt regeringen efter honom. Vid ytterlgare undersökning angående den