eke kan vara långt borta. Sultan skulle kanända ieke våga denna, i alla fall äfventyrliga trid, om han icke litade på Rysslands undertöd. Nu har nemligen, enligt hvad som påtås, Kejsar Nicolaus gifvit sina i Bessarabien ;eh de Ciskaukasiska provinserna stående truppar sefallning, att hålla sig färdiga att marschera vid första vink från Ottomanniska regeringen. Ryska flottan i Svarta Hafvet skall äfvenledes ha fått order att medverka till kufvande af Vice Konungens djerfhet. Hvad parti England och Frankrike! i denna sak komma att taga, är emedliertid ännu icke med säkerhet kändt. In: stämma de i Rysslands åsigter, så måste väl Mehemed Ali gifva efter, åtminstone tills vidare. Egypten. De sednaste underrättelserne från Alexandria gå till den 6 Augusti. Det talades blott om krig. Vicekonungen hade gifvit en stark divisioa af sin flotta befallning att kryssa i trakten af Rhodus, för att observera den Turkiska. Hela Vicekonungens flotta består af 9 linieskepp 2f 90 å 120 kanoner, 5 fregatter, 3 korvetter, 6 briggar och goeletter samt ett ångfartyg. Men man var i Alexandria myeket bekymrad öfver dessa fartygs dåliga byggnadsart; tvåtredjedelar af skeppen skola vara läck. Ett aflinieskeppen sjönk två fot i timman och måste undergå svår reparation, isnan det kuade utlöpa från Alexandria. Störra delen af flottan kryssade änvu nära Egyptiska kusten, och ströfvade ibland till farvattnet vid Candia. Vicekonungen för sin person befann sig i Alexandria. Mexico. Från Toulon berättas att Ångfartyget Chime: re derifrån afgått med Amiral Baudins effekter, hvilken, som bekant är, skall kommendera fran. ska blockadeskadern vid Mexikanska kusten. De troddes der, att man ärnade både från land: och sjösidan angripa fästet San Juan de Ulloa, till hvilket ändamål man skulle landsätta 8 til 1900 man i Vera Cruz, hvilken föga Mexikansk sinaade stad man utan svårighet troddes kunna bemägtiga sig, och derifrån anlägga batteric: mot fästet. — En Fransysk tidning omtala från Petersburg under den 9 Aug. att en Mexi kaver ditkommit på ett Svenskt fartyg. Har bade utgifvit sig för uaderbhindlare på sin re gerings vägnar och haft konferenser med stats rådet Divow, hvilken, i Grefve Nesselrode frånvaro, förestår de utrikes ärendernas depar tement. Han troddes hafva uppdrag att be gära Kejsar Nicolai beskydd för Mexiko oe dess bemedling till bilsggande af tvistighetern med Frankrike. Hvad som ger detta rykte nå gon sannolikhet är, att de Ryska halfofficiell tidningatna börjat mycket sysselsätta sig me Mexikanska angeligenheterna, tadla Frankrike förfarande vid denna sak och gifva det all skul till misshälligheterna.