eke kan vara långt borta. Sultan skulle kan-
ända ieke våga denna, i alla fall äfventyrliga
trid, om han icke litade på Rysslands under-
töd. Nu har nemligen, enligt hvad som på-
tås, Kejsar Nicolaus gifvit sina i Bessarabien
;eh de Ciskaukasiska provinserna stående truppar
sefallning, att hålla sig färdiga att marschera
vid första vink från Ottomanniska regeringen.
Ryska flottan i Svarta Hafvet skall äfvenledes ha
fått order att medverka till kufvande af Vice
Konungens djerfhet. Hvad parti England och
Frankrike! i denna sak komma att taga, är e-
medliertid ännu icke med säkerhet kändt. In:
stämma de i Rysslands åsigter, så måste väl
Mehemed Ali gifva efter, åtminstone tills vidare.
Egypten.
De sednaste underrättelserne från Alexandria
gå till den 6 Augusti. Det talades blott om
krig. Vicekonungen hade gifvit en stark divi-
sioa af sin flotta befallning att kryssa i trakten
af Rhodus, för att observera den Turkiska.
Hela Vicekonungens flotta består af 9 linieskepp
2f 90 å 120 kanoner, 5 fregatter, 3 korvetter,
6 briggar och goeletter samt ett ångfartyg. Men
man var i Alexandria myeket bekymrad öfver
dessa fartygs dåliga byggnadsart; tvåtredjedelar
af skeppen skola vara läck. Ett aflinieskeppen
sjönk - två fot i timman och måste undergå
svår reparation, isnan det kuade utlöpa från
Alexandria. Störra delen af flottan kryssade
änvu nära Egyptiska kusten, och ströfvade ibland
till farvattnet vid Candia. Vicekonungen för
sin person befann sig i Alexandria.
Mexico.
Från Toulon berättas att Ångfartyget Chime:
re derifrån afgått med Amiral Baudins effekter,
hvilken, som bekant är, skall kommendera fran.
ska blockadeskadern vid Mexikanska kusten. De
troddes der, att man ärnade både från land:
och sjösidan angripa fästet San Juan de Ulloa,
till hvilket ändamål man skulle landsätta 8 til
1900 man i Vera Cruz, hvilken föga Mexikansk
sinaade stad man utan svårighet troddes kun-
na bemägtiga sig, och derifrån anlägga batteric:
mot fästet. — En Fransysk tidning omtala
från Petersburg under den 9 Aug. att en Mexi
kaver ditkommit på ett Svenskt fartyg. Har
bade utgifvit sig för uaderbhindlare på sin re
gerings vägnar och haft konferenser med stats
rådet Divow, hvilken, i Grefve Nesselrode
frånvaro, förestår de utrikes ärendernas depar
tement. Han troddes hafva uppdrag att be
gära Kejsar Nicolai beskydd för Mexiko oe
dess bemedling till bilsggande af tvistighetern
med Frankrike. Hvad som ger detta rykte nå
gon sannolikhet är, att de Ryska halfofficiell
tidningatna börjat mycket sysselsätta sig me
Mexikanska angeligenheterna, tadla Frankrike
förfarande vid denna sak och gifva det all skul
till misshälligheterna.