satt titeln på ett par förut publicerade skiif
ter främst, och tagit dessa till en utgångs
punkt för en sjelfständig och af dessa skrifte
alldeles oberoende afhandling, som genemgår he
la numret. Denna afhandling är också af nä
stan större intresse äa alla de föregående, on
man ser på ämnet, som är ingenting mindre äl
dagens ech samhällenas vigtigaste fråga, nemligei
om den bästa yttre formen för ett lagbunde
regeriogssätt, för att befordra det helas välfärd
och i hvad mån det kungliga prerogativet, elle
Regentens makt att nallena styran bör modi-
fieras af rådgifvares hörande, af folkrepresenta-
tionens inflytelse och af pressens frihet, hvilken
sistnämnda han oinskränkt erkänner.
Vi hafva således nu Hr Geijer helt och hål-
let inze på den stora politiska striasbanan, och
önske honom der ett Bjertligt välkommen, så
mycket mer som han ieke är någon vanlig käm-
pe, och vi skole väl söka, att der få behålla
honom. Åltt han synes stå på en egen punkt,
icke slutande sig bestimdt till någom af de
förut uppträdande politiska färgerna, är
hvad man i hans position bör vänta, och att
har jemväl har åtskilligt att säga emet den nu-
varande pressen, faller oss ej in att misstycka,
då hans åsigter i ala fall innehålla mycket af
stort värde för den lagbundna frihetens vänner. Att
göra läsaren närmare bekant med denna intressan-
ta afhandling och ingå i en närmare analys af dess
serskilda delar, skall derföre blifva oss ett verkligt
nöje; måhända skall allmänheten deraf erfara,
att Hr Geijer med de gyllene grundsatser han
framställer såsom de allmänna vilkoren för
hvarje regering, som skall uppfylla samhällets
ändamål ), nödvändigt, när han mera positift
utvecklar sin politiska tro, kommer vida när-
mare intill oss, än han för ögonblieket egentli-
gen synes vilja medgifva.
Det ifrågavarande numret säljes äfven ser-
skildt, och skall utan tvifvel finna talrika af-
imare.